Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Rädsla bör inte hindra oss från att införa enkla jobb med lägre lön

Annons

Det går bra för Sverige, ekonomin är god, tillväxten är stor och vi har högkonjunktur. Arbetslösheten är låg bland inrikesfödda. Det finns flera jobb att söka i dag än för några år sedan men ändå är de 70 procent av de arbetslösa utrikesfödda.

Siffran är upp till 90 procent i de utsatta områdena som kännetecknas av låg socioekonomisk status som till exempel Tjärna ängar i Borlänge. Siffran är oroväckande och alarmerade och det behövs lösningar på arbetslösheten.

I dag finns det många lediga jobb - cirka 160 000 annonser på Arbetsförmedlingen hemsida och cirka 366 000 arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Men många arbetslösa kan inte ta de jobb som utannonseras därför att majoriteten av de arbetslösa är lågutbildade, nyanlända och saknar yrkesutbildning.

Arbetsgivaren ställer högre krav på utbildning, erfarenhet och kompetens än vad som finns bland de arbetslösa. De arbetslösa matchar helt enkelt inte de lediga jobben. En större andel arbetslösa har i dag svårt att konkurrera om jobben. Den strukturella arbetslösheten leder till lång arbetslöshet.

I dag finns två typ av arbetsmarknadsåtgärder som underlättar för arbetslösa att få ett kort subventionerat arbete - nämligen nystartsjobb och instegsjobb.

Nystartsjobben är begränsade till högst två år och är alltid kortsiktiga och leder ofta främst till en kortsiktig lösning. Åtgärden går ut på att arbetsgivaren som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa får skattelättnader beroende på hur länge personen varit arbetslös.

Många arbetsgivare har använder sig av åtgärden men det leder oftast inte till kontinuerlig anställning för den arbetslösa utan anställningen avbryts efter ett år och arbetsgivaren ta en annan arbetslös som uppfyller villkoren får nystartsjobb.

Efter anställningen har den arbetslösa tillgång till arbetslöshetsförsäkringen men saknar fortfarande utbildning inom yrket. Systemet med subventionerad anställning är en ond cirkel som börjar med korttidsanställning och leder till arbetslöshetsförsäkring vilket i sin tur leder till långtidsarbetslöshet.

Den arbetslösa rustas inte inför reguljär anställning på arbetsmarknaden utan kommer vandra mellan arbetslöshetsförsäkring med a-kassa till aktivitetsstöd från försäkringskassa och till slut försörjningsstöd via kommunen.

En annan grupp som har svårt att få reguljär anställning är vikarieanställda. Enligt LAS 5 § 2 stycket så ska en anställning som vikarie hos samma arbetsgivare i sammanlagt två år under en femårsperiod övergå till att bli en tillsvidareanställning genom så kallad ”inlasning”.

Många av dessa personer behandlas orättvist på arbetsmarknaden genom att de låses ut när de närmar sig att ha varit på arbetsplatsen i 720 dagar. Det är 720 dagar som är gränsen men många arbetsgivare kallar inte längre vikarien när den närmar sig 720 dagar och många av vikarierna tvingas därför att bli arbetslösa.

För att många arbetslösa med låg utbildning skall kunna få ett reguljärt arbete måste vi se till att öppna marknaden för enkla jobb. Självklart bör det i dessa vara lite lägre lön i början i kombination med kompetensutveckling för den arbetslösa som är villig att ta lite lägre lön.

I Tyskland finns det så kallade Hartz-reformer som syftar till att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft och förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb. Harz- systemet som man har prövat på tyska arbetsmarknaden med mycket bra resultat, kan också genomföras här i Sverige på svenska arbetsmarknaden med anpassning mot svenska arbetsförhållanden.

Men för att systemet skall kunna fungera fullt ut behövs reformer av arbetslöshetsförsäkringen. För det första måste det finnas obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för alla. 

Det finns exempel på flera europeiska länder där lägre lön införts och där detta har lett till lägre arbetslöshet. Så har till exempel skett i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Svenska långtidsarbetslösa vandrar i dag mellan tre olika försäkringar: arbetslöshetsförsäkring - så kallade a-kassa -, aktivitetsersättning för de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och försörjningsstöd från kommunerna. Det är inte hållbart att vandra runt mellan olika försäkringarna utan att kunna få ett riktigt jobb

Argumentet mot lägre lön har alltid syftat till att skydda de som redan har anställning men sviker dem som saknar arbete. Ett exempel som motståndarna mot lägre lön tar upp är att enkla jobb med lägre lön leder till lönedumpning och svag löneutveckling.

Men varför skall rädslan vara ett hinder för att arbetslösa ska kunna få jobb? Det här handlar om arbetslösa som står lång från arbetsmarknaden och som dessutom saknar yrkesutbildning och har svårt att komma in på arbetsmarknaden.  

Jag är övertygad om att enkla jobb med lägre lön i kombination med utbildning skulle kunna leda till att flera arbetslösa får reguljära jobb och att många människor som i dag lever i fattigdom skulle lyftas ur fattigdomen. Därför är enkla jobb med lägre lön ett bra verktyg att bekämpa fattigdomen med.

Ismail Shire, kommunfullmäktigeledamot i Borlänge, som tidigare var med i Socialdemokraterna men nu är med i Liberalerna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons