Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Naturskyddsföreningen: Faluns politiker är överens om att miljöfrågan är viktig – men har olika syn på lösningarna

Annons

De politiska partierna i Falun ser klimatarbetet som en prioriterad uppgift, men man är långt ifrån ense om vad som bör göras och hur. I fråga om matens klimatpåverkan finns olika åsikter om hur mycket politiken bör lägga sig i för att minska andelen kött. Det visade Naturskyddsföreningens debatt och enkät inför valet.

Enligt SOM-institutet är förändringar i jordens klimat och miljöförstöring de två frågor som gör svenskarna allra mest oroliga. Med det som utgångspunkt bjöd Naturskyddsföreningen i Falun nyligen in alla partier i kommunfullmäktige till offentliga samtal vid två tillfällen. Frågorna har även följts upp i en valenkät.

Åtta av nio partier deltog i samtalen och det tyder på ett intresse att prioritera miljö- och klimatfrågorna inför valet.

Transporterna ansågs av de flesta partier som ett av de högst prioriterade områdena. Flera partier - däribland C,  MP, S och V - lyfte vikten av att underlätta för fotgängare och cyklister så att bilen lättare kan väljas bort på korta sträckor.

Moderaterna såg större potential i att bygga om i centrala Falun "så att trafiken kan ta den kortaste vägen från a till b”. Moderaterna vill öppna upp fler gator och se till så att bilköerna och omvägarna kortas väsentligt mot i dag. 

Liberalerna menade att laddningsmöjligheter för elfordon är vad kommunen framför allt bör engagera sig i.

Det var intressant att höra att politikerna är ganska överens om problembilden – alltså att körsträckorna med bil ökar och att utvecklingen mot en fossilfri fordonsflotta går alldeles för sakta. Men att man ändå kommer fram till helt olika slutsatser om vad som behöver göras.

Där flera partier menar att markytor bör föras över från biltrafiken till förmån för gående, cyklister och kollektivtrafik blir M:s slutsats tvärtom att det behöver bli enklare än i dag att ta sig fram med bil.

Ett drygt hundratal åhörare tog del av debatterna - ena gången var publiken gymnasielever från Falu Frigymnasium och den andra gången bestod den av allmänheten.

Båda samtalen föregicks av föreställningen Grismanifestet, en turnerande teaterpjäs som aktualiserar frågor om klimat, köttkonsumtion och djurhållning. Därför blev det naturligt att ställa frågor om köttets plats på menyerna i de kommunala köken.

Naturskyddsföreningen frågade bland annat hur partierna såg på att det nästan inte finns någon klimatpolitik alls på området, trots att livsmedel står för nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen.

Jessica Wide (S) berättade då att Falu kommun nyligen antagit ett kostpolitiskt program där det anges att andelen vegetabilier ska öka. Wide tror dock inte på specifika satsningar, som ”köttfri måndag”, utan menar att det kan vara mer verkningsfullt att låta köttet utgöra en mindre andel av varje måltid.

Även i fråga om köttkonsumtionen märktes de ideologiska skillnaderna. Flera partier betonade varje människas rätt att själva bestämma vad hen vill äta, medan andra pekade på den påverkansmöjlighet som finns - att de offentliga köken är en stor konsument, och att möjligheten att påverka både marknaden och människors kostvanor är stor och bör utnyttjas.

Ekonomiska styrmedel på global eller europeisk nivå är mycket mer effektivt än lokal detaljstyrning, framhöll Dietmar Gleich (L) flera gånger under debatten. Många satsningar som görs i dag är ineffektiva, menade Gleich, som efterlyste en koldioxidskatt på EU-nivå som är tillräckligt hög för att driva utvecklingen i rätt riktning.

SD:s Rasmus Giertz ansåg att en klimatomställning i Sverige och Falun på det hela taget inte är vad vi bör satsa på.

- Det är mycket billigare att åstadkomma klimatnytta i länder där man inte kommit lika långt som vi i fråga om effektiv och fossilfri teknik, framhöll Giertz. Vi bör stötta omställningen i sådana länder i stället för att genomföra dyra satsningar på hemmaplan.

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi dock att man behöver göra både och. Utsläppen från svensk konsumtion uppgår till nästan elva ton växthusgaser per invånare och år och behöver minska ner mot ett ton.

Att i det läget vänta på att de länder vi importerar våra kläder, leksaker och tv-apparater ifrån ska minska sina utsläpp är inte ett rimligt sätt att ta ansvar för framtiden, anser vi.

Anton Grenholm, Naturskyddsföreningen i Falun

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons