Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Christer Gruhs: Alla byar i Dalarna ligger inte nära Falun eller Borlänge - hur räddas deras service?

Annons
En byskola med klasser upp till årskurs 3, samt närheten till Borlänge, bidrar till Bäsnas popularitet bland barnfamiljer. Men Bäsna saknar annan basal samhällsservice. (Bilden togs 2011). Foto: Kent Olsson/Arkiv

För 200 år sedan bodde cirka 90 procent av landets befolkning på landet. Idag är läget nästan det omvända – 85 procent bor i tätorter. Sedan 1970 har befolkningen ökat i särklass mest i förortskommuner till storstäder och större städer.

Flera glesbygdskommuner har förlorat mer än var fjärde invånare. Utflyttning av unga och arbetsföra, med låga födelsetal samt en allt äldre befolkning till följd, är huvuddragen i denna stora befolkningsförskjutning från land till stad.

Dessa fakta redovisas i en aktuell rapport från Tillväxtverket, vars syfte varit att syna företagens behov av service i gles- och landsbygder. Med ett underlag från intervjuer med 30 företagare och analyser från 450 företag redovisas en tämligen tydlig bild om företagens möjligheter att överleva på landsbygden.

Åsa Bjelkeby, enhetschef vid regional näringslivsutveckling vid Tillväxtverket, konstaterar i rapportens inledning att tillgång till kommersiell service är grunden för att företag ska kunna verka och utvecklas i alla delar av landet.

”Utan service, inga företag – utan företag, ingen service” blir hennes möjligen övertydliga konklusion.

Rapporten innehåller många intressanta fakta. Men också intressanta analyser och slutsatser. Som till exempel att den tätortsnära landsbygden har en positiv utveckling. Det finns flera exempel på en sådan utveckling i Dalarna.

Byar och samhällen i närheten av länets städer, som Falun och Borlänge, redovisar en positiv befolkningsutveckling.

Låt mig ta byn Bäsna i Gagnef som exempel. Trots avsaknad av livsmedelsbutik, paketutlämning och andra servicefunktioner, ökar invånarantalet.

Unga barnfamiljer flyttar från Borlänge till Bäsna, sannolikt i övertygelsen om att byn erbjuder en bra uppväxtmiljö för de yngsta familjemedlemmarna och att barnens skolgång är säkrad till och med årskurs 3. Förädlarna förfäras inte över pendlingen till arbetsplatsen i Borlänge, två mil tur och retur.

Exemplet Bäsna är inte regel utan undantag. Rapporten från Tilllväxtverket talar sitt tydliga språk.

Orter som saknar post- och paketservice, dagligvaror och drivmedel är förlorarna, när företagarna tillfrågas om vad som är viktigt för deras verksamhet och utveckling.

Politiker och tjänstemän i våra kommuner har mycket kunskap att hämta i de analyser och slutsatser som kan utläsas i rapporten.

Christer Gruhs

Mer läsning

Annons