Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Manlig lärare i spetsen för "luciaupptåg" men ingen manlig lucia – flera fel i krönika om genusarbete

Annons

LÄS ÄVEN:

Emma Jaenson: "Normkritik", manliga lucior och inställda födelsedagskalas gör inte förskolan jämställd

Jag arbetar inom Barn – och utbildningsförvaltningen i Falu kommun och är en av de personer i förvaltningen som utbildar inom "På lika villkor", den verksamhet som kritiserades i en krönika av Emma Jaenson på DT:s ledarsida (5/2).

Vi tycker att det är roligt att ämnet jämställdhet lyfts och gläds varje gång ämnet debatteras i media. På så sätt kommer frågan upp på dagordningen.

Men i debatter där många vitt skilda åsikter lyfts är det viktigt att fakta är riktiga. Särskilt i ämnen där debattklimatet kan bli hätskt. Jämställdhet är ett sådant och åsikter kan ibland omvandlas till fakta.

I Jaensons krönika fanns ett antal faktafel om "På lika villkor", Aspebodaskolan och någon inte namngiven förskola. En del av dessa faktafel grundar sig i äldre utgivna texter om "På lika villkor" som på senare år har reviderats och utvecklats i enighet med förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag.

Skribenten blandar ihop skola och förskola när hon skriver om Aspebodaskolan. Någon "På lika villkor"-certifierad förskola finns inte i Aspeboda. Aspebodaskolan är däremot certifierad, men det är en grundskola.

"På lika villkor" är inte ett ideellt utbildningsinitiativ och har heller inte så varit. Det är en internutbildning uppbyggd av anställda utbildade pedagoger tillika genuspedagoger. Rita Liedholm, gymnasieadjunkt, anställd i Falu kommun, fick i uppdrag av dåvarande skolchef att starta internutbildningen. Från första dag fram till dags dato är projektet beslutat av högsta skolledning inom Falu kommun och dess politiska nämnd.

Kvalitetssäkringsgruppen består inte av genusvetare och andra sakkunniga. Den består av barn- och utbildningschef, en förskollärare tillika genuspedagog och en grundskollärare tillika genuspedagog. Detta är en av de förändringar som genomförts på senare år.

Certifieringen kräver inte att enheterna arbetar med ett normkritiskt arbetssätt. Men det händer att de gör det. Certifieringen strävar mot de jämställdhetspolitiska målen. Om dessa mål förändras kommer givetvis kriterierna för certifiering att revideras.

Aspebodaskolan hade inte haft någon manlig Lucia under 2017. De hade inget Luciafirande alls. Däremot överraskade de vuxna i ett av skolans arbetslag alla klasser med vad man kan kalla ett Luciaupptåg. I detta upptåg var en man klädd till Lucia. Övriga personer var Luciaupptågsklädda på diverse olika sätt.

Någon förskola deltog inte i Falu Pride. Däremot deltog Aspebodaskolan, tillsammans med barn- och utbildningschef och många andra av Falu kommuns grundskolor i Pride.

Tina Jensen

Genuspedagog Falu kommun

SVAR DIREKT FRÅN EMMA JAENSON

Talande för Tina Jensens kritik är att inga av mina argument bemöts, utan hon pekar i stället på ord och uttryck för att försöka förringa innehållet i min krönika. Men så är ju ordvrängeri genusutbildade personers specialitet. När det är svårt att argumentera för sin sak, är det lättare att vända på ord som får dem att framstå som fel.

Mest illustrerande för detta är att Jensen menar att Aspeboda skola inte hade någon manlig Lucia, utan bara ett "Luciaupptåg" där en man var utklädd till Lucia.

Samma ordvändning används även i stycken där jag beskriver att kvalitetssäkringsgruppen består av ”bland annat genusvetare och sakkunniga”. Jensen menar att detta är fel och säger att den består av ”bland annat förskolelärare tillika genuspedagog”.

Jensen har även hakat upp sig på att jag benämner Aspebodas förskoleklass som förskola. Men detta gör även lärare och fritidspedagoger på Aspeboda skola, exempelvis i Vårt Falun (4/2015) och i DT.

Förskoleklassen, liksom hela Aspeboda skola är så klart jämställdhetscertifierad, och gick även i Falu Pride. Jensen leder läsaren medvetet fel, genom att påpeka att förskolan inte är jämställdhetscertifierad och inte gick i Falu Pride.

Och sist men inte minst – i ansökan för Aspeboda skolas ”På lika villkor-certifiering” under 2017 står tydligt under mål och uppföljning att: ”All pedagogisk personal har ett normkritiskt förhållningssätt i sin verksamhet.”

Falu kommuns skolchef Jonatan Block har tidigare sagt att:

”Vi har ju en bedömningsgrupp som träffas varje år där man måste certifiera om sig hela tiden och man måste beskriva sitt normkritiska arbetssätt.”

Även det normkritiska arbetssättet som Jensen vill påskina inte är ett krav, ingår alltså tydligt i Aspeboda skolas verksamhet.

Mest anmärkningsvärt är nog det faktum att ingen tycks vilja rycka ut till försvar för det normkritiska arbete som Jensen förespråkar och Aspeboda skola bedriver.

Emma Jaenson

Ledarskribent (vik.)

Mer läsning

Annons