Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Irländsk afton på grön söndag

/
  • Uppträdde. Jigs Un'reel, med bland andra Thomas Eriksson, spelade irländsk och skotsk musik för besökarna.  Foto: Jan Dalevall
  • Inlånad. En av bandmedlemmarna fick förhinder så Ove Rung hoppade in och spelade fiol.  Foto: Jan Dalevall
  • Glada toner. Tomas Börjesson spelade banjo under kvällen.  Foto: Jan Dalevall
  • Mycket folk. Roger Hall uppskattade att det var några hundra som kommit till Liljeqvistska parken för att lyssna på Jigs Un'reel.  Foto: Jan Dalevall
  • Småkyligt. Karin Hessner och Antonia Bos tyckte att det var mysigt, men önskade att vädret hade varit bättre.
  • För alla. Tanken med Gröna söndagar är att de ska locka unga som gamla. Här passade Samuel Eriksson på att ta sig en svängom. Han är son till Thomas Eriksson, en av bandmedlemmarna i Jigs Un'reel.

Annons

Under fyra söndagar fylls Liljeqvistska parken med bland annat rockabilly och jazz. Den första söndagen var det irländsk och skotsk musik av bandet Jigs Un'reel som letade sig ut över den gröna parken med alla dess besökare. Roger Hall, som är ansvarig för arrangemanget, uppskattade att det var några hundra som kommit för att lyssna, människor i alla åldrar, män, kvinnor, barn och hundar.

- Och det är ju tanken med den här underhållningen, att den ska attrahera unga som gamla. Att de kan ha lite mysigt i parken här, förklarade han.

Och visst verkade de ha mysigt. I väntan på att bandet skulle börja spela tog de plats framför scenen, på bänkar, i solstolar eller sittande i gräset. Roger Hall hade inte sett Jigs Un'reel innan, bara lyssnat på deras irländska toner.

- Men jag vet att de är väldigt duktiga, förklarade han innan grabbarna inledde kvällen med låten "Whiskey in the jar".

Därefter framförde de en blandning av dryckesvisor, folkmusik och låtar med fräcka texter. Mellan varje visa berättade de lite om innehållet. Publiken fick även veta att Ove Rung, som spelade fiol, hade lånats in till kvällen eftersom en av bandmedlemmarna fått förhinder. Förutom musiken värmde solen publiken, när den då och då lyckades kika fram mellan de mörka molnen. I övrigt var det lite småkyligt. Invirad i en filt satt Karin Hessner bredvid sin mamma Antonia Bos. De berättade att de hade jättetrevligt.

- Jag tycker att det här är toppen, sa Antonia Bos.

- Det blir ju lite liv och rörelse och så är det lite blandade åldrar på folk här. Det är jättemysigt. Synd på vädret bara, det kunde ha varit bättre, tillade hennes dotter.

Kanske har 2007 års Jenny Lind-stipendiater bättre tur med vädret när de gästar Liljeqvistska parken nästa vecka.

Mer läsning

Annons