Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nio kommuner – ett fiskevårdsprojekt

På torsdagen var det kickoff för Nedre Dalälvens fiskevårdsprojekt.
I Gysinge var konferenssalen fylld då representanter för Nedre Dalälvens intresseförening, Sveriges lantbruksuniversitet samt länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg berättade om sina olika projekt som nu får ett gemensamt tak.

Annons

Flera av fiskevårdsområdena i kommunerna längs nedre Dalälven har sedan lång tid tillbaka en liknande problematik att lösa, samtidigt som de haft lokala fiske- och miljövårdsprojekt igång.

När sedan länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg startat olika projekt har det blivit så mycket att Nedre Dalälvens fiskevårdsprojekt bildats för att hålla samman alla olika delar. Som inledning på kickoffen i Gysinge hade därför Erik Degerman från Sveriges lantbruksuniversitet, med stor kunskap och erfarenhet av fiskevård i hela Sverige, bjudits in.

– Jag är här för att berätta om fiskevård med de resurserna vi har just nu, hur vi förvaltar det vi har. Det blir en vettigare och vettigare förvaltning, den stora utmaningen ligger i att restaurera landskapet så att fisken har möjlighet att vandra fritt. Det är miljövård snarare än fiskevård som är det viktigaste idag, säger Erik Degerman från Sveriges lantbruksuniversitet.

Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet.

Per Erik Sandberg från länsstyrelsen Dalarna leder projektet Hållbar vattenkraft i Dalarna, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

– Vi har ambitiösa mål vad gäller naturvård och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för livet i vattnet. Samtidigt har vi lika ambitiösa och angelägna energimål som handlar om att vi ska öka användningen av förnybar energi och avveckla fossila bränslen. Vattenkraften är en viktig del i Sveriges framtida energisystem, både genom sin elproduktion och sin reglernytta, säger han.

– Det finns en nationell strategi att hitta en samverkan mellan de här två nationella målen som kolliderar i sina generella formuleringar. I den nationella strategin har det konstaterats att Dalälven är ett komplicerat system där det både finns höga naturvärden och höga energivärden. Från ett nationellt perspektiv kan man inte värdera ned på anläggningsnivå, utan det finns ett behov av ett regionalt arbete. Därför har man stimulerat oss att starta det här projektet och tre andra projekt i Sverige för att se var behovet av åtgärder är störst, samt vilka åtgärder som gör störst nytta och minst skada, säger Per Erik Sandberg.

Det är Per Erik Sandberg som ansvarar för att hitta balansen mellan dessa mål och få dem att samverka på bästa sätt.

Per Erik Sandberg, länsstyrelsen Dalarna.

Liv heter ett annat projekt som leds av Anna Hagelin på länsstyrelsen Gävleborg. Liv står för lax i vatten och möjligheten för laxen att vandra i Dalälven är idag snudd på omöjlig.

– Vi tar ett helhetsgrepp på hur det ser ut från kusten upp till Näs, utanför Avesta. Idag är nedre Dalälven stängd för fiskvandring. Laxen kommer bara upp till Kungsådran, den nedersta delen av älven från Älvkarleby kraftstation.

– Det försiggår en del lek där, men det är små ytor och inte något som kan ge en hållbar population, säger hon.

– Projektet kommer leda till att vi kommer veta dels vilka åtgärder som behövs i älven genom restaurering. Fördelen med nedre Dalälven är att det finns intakta forssträckor, så vattnet och miljön finns där, men vi kan behöva förbättra en del för att få bra lekområden. Vi kommer ta fram en plan för hur en fiskväg ska se ut förbi varje kraftverk och projektera för det, så förhoppningen är att vi har en rapport med receptet hur vi ska kunna få upp lax och öring i älven.

När är det rimligt att tro att man ska kunna fiska lax i Näs?

– Det kan man inte säga, det är så mycket annat som spelar in som vattendomar och så vidare, men vi kommer i slutet av det här projektet ha en plan för hur en fiskväg ska se ut, sen ska det förhandlas med kraftbolagen. En positiv grej är att de sitter med i det här projektet, jag tror det är ett vinnande koncept att de är med ifrån start. Det har varit en väldigt positiv stämning från start, säger Anna Hagelin.

Anna Hagelin, länsstyrelsen Gävleborg.

Läs mer: Öring och gädda är vanligast i Dalarnas vattendrag.

Mer läsning