Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Renen överlever, men gör rennäringen det?

Är det kört för rennäringen? Den tuffa frågeställningen lyfte Berit Inga vid årets kunskapskonferens om "Storslagen fjällmiljö", en konferens om vägen mot en hållbar utveckling och förvaltning av de svenska fjällen.

Annons

Tiotalet olika forskningsledda projekt jobbar parallellt med att finna den hållbara vägen för en storslagen fjällmiljö. För fjärde gången samlades forskare och olika intressenter till kunskapskonferens, som i år hölls på Idre Fjäll.

Jörgen Jonsson och Berit Inga vill gärna tro på en framtid för rennäringen, men markintrång för gruvor och skogsbruk liksom rovdjurstryck innebär problem för rennäringen.

Rennäringen fanns på plats och är också del av det stora projektet.

– Egentligen var min rubrik lite väl skarp, för vi tror på en framtid för rennäringen, säger Berit Inga som representerar Ajtte, svenskt fjäll och samemuseum.

– Vi måste tro på framtiden, annars sänder vi ut en signal till de som ska ta över att det inte är någon mening med det, säger Jörgen Jonsson från Idre nya sameby och ordförande för Svenska samernas riksförbund.

– Renen överlever, men rennäringen är hotad om markintrång och rovdjurstryck inte förändras, menar Berit.

Det är de två frågor som rennäringen betonar måste hanteras på ett klokt sätt för att rennäringen ska ha en framtid.

– Gruvbolag, vindkraftsparker, storskaligt skogsbruk men också andra intressen konkurrerar om den mark som rennäringen behöver. Damm från gruvbrytning och skogsgödsling, som hamnar på laven, gör att renen inte betar trots att det ser ut att finns gott om föda, säger Jörgen.

Skogsplanteringar med contortatall är ett annat exempel på något som ställer till problem för rennäringen.

– Släpper vi in 1000 renar i ett område med contortatall så hittar vi bara hälften, resten försvinner in i vegetationen och vi ser dem inte, säger Jörgen.

När det gäller rovdjuren så finns nu förståelse och ett beslut om att rovdjuren inte ska ta mer än tio procent av renarna.

– Det är ett steg i rätt riktning, men fortfarande handlar det då om att rovdjuren tar över 25 000 renar, säger Jörgen.

Både Berit och Jörgen är ense om att det fins en framtid för rennäringen, men då krävs att det visas ansvar vid exploatering av de marker som rennäringen behövs.

– Vi säger inte nej till allt, men rennäringens rättigheter till marker måste respekteras.

Renar på Hemmeråsen.

Det varmare klimatet ställer också till det för rennäringen och renen.

– Nu kan det regna mitt i vintern. Det innebär att det blir is ovanför renlaven och renen kommer inte åt den, säger Jörgen.

Vid konferensen visades också hur renens betade bidrar till den biologiska mångfalden. Där renen inte betar leder klimatförändringen till att fjället växer igen med buskar.

Mer läsning

Annons