Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Malaysia och Surinam jämförs med Älvdalen

/
  • Felix Ahlner från Lunds universitet forskar i hur naturföreteelser  får sina namn i Älvdalen andra Ovansiljansspråk.

Kan det finnas likheter mellan språken i Malaysia, Surinam och Älvdalen? Det håller skåningen Felix Ahlner tillsammans med forskarkolleger bland annat USA, Holland och Australien på att undersöka.

Annons

Felix Ahlner är doktoranden i projektet. För någon månad sedan besökte han Älvdalen och Orsa för att göra de första undersökningarna.

Felix Ahlner är knuten till Universitetet i Lund, där sedan tidigare finns flera

vänner av det älvdalska språket. Han förklarar vad projekett går ut på och vad de är intresserade av i Älvdalen och Ovansiljan.

– Vårt projekt vid Lunds Universitet heter handlar om hur vi människor uppfattar och talar om landskapet, terrängen, vattendrag, höjder och sänkor och annat som vi kallar naturformationer, och hur det språkliga systemet ser ut när man pratar om landskapet.

– Som ett exempel berättade Björn Gyris att han säger "Ig al fårå uppi Tjyrtjbym" om han åker från Blyberg, eftersom han åker norrut längs älven. Men, på tillbakavägen skulle det också bli "Ig al fårå uppi Blibjärr" eftersom Blyberg ligger lite högre än Kyrkbyn rent höjdmässigt. Alltså finns det två olika system här: ett som har med älven att göra, och ett som har med höjdskillnader att göra.

– Ett annat exempel är att väderstrecken inte bara används om kompassens väderstreck, utan att norr kan betyda uppströms längs älven, även om älven flyter i öst-västlig riktning en bra bit.)

De olika forskarna i projektet ska undersöka samma sak i flera olika språk på olika platser i världen, från Malaysias regnskogar till Surinams savanner, för att se vilken språklig variation det finns när man talar om sitt omgivande landskap.

– I den här samlingen av språk vill vi alltså också undersöka älvdalska och andra ovansiljanmål.

– I Älvdalen är jag alltså intresserad av vad man kallar olika naturformationer i landskapet. Jag är även intresserad av att se på hur dessa olika naturformationer namnges. Både de namn som finns på kartor men också väldigt lokala namn som inte finns på kartor, utan kanske bara används i en by eller av en enda familj.

– Med tillräckligt mycket insamlat material hoppas vi kunna se de underliggande systemen. Och det är med hjälp av älvdalingarna som vi kan nå fram dit, säger Felix Ahlner.

– Självklart vill vi också kunna ge något tillbaka och vi tänker oss att en dokumentation som denna inte bara är intressant för språkforskare, utan att den handlar om en viktig del av livet i Älvdalen, eftersom vi alla lever både i och av landskapet, förr såväl som nu.

I april återkommer Felix Ahlner till Älvdalen för fortsatta studier.

Mer läsning

Annons