Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bo klarar det ingen annan kan

/
  • Bo Westling, till vänster, är den ende som klarar av att ta hand om och rädda de gamla inspelningarna av älvdalsktalande personer. Gunnar Nyström från Uppsala satte honom in i jobbet som sköts från ett rum på Mora Tidning i Älvdalen.
  • Här är den första cd-skivan med inspelningar från Sofi i Uppsala.

Bo Westling i Karlsarvet är unik. Ingen annan i hans ålder och med hans språkutbildning har så mycket kunskaper om gammal älvdalska.
Nu ska han rädda gamla inspelningar av älvdalska undan tidens och glömskans tand.

Annons

I många år har Sofi - Språk- och folkminnesarkivet i Uppsala ägnat sig åt att spela in svenska dialekter. Ett par fonografrullar finns inspelade från 1917 och från 50-talet och framåt har man spelat in omkring 100 timmar med personer som är födda ända ned på 1800-talet. Den äldste är Staffan Lars från Åsen som är född 1839.

Eftersom älvdalska mest är att likställa med ett eget språk så är det inte många som i dag klarar av att förstå de gamla banden.

De som skulle kunna förstå och dessutom har språklig utbildning för att kunna skriva ned det som sägs på fonografrullar, rullband och cd-skivor i Uppsala har alla passerat pensionsåldern.

Men, så finns ju Bo Westling i Kalser i Älvdalen. Han har den språkvetenskapliga utbildning på universitet som man måste ha för detta mastodontjobb.

Gunnar Nyström, tidigare chef för Sofi har i många år förstått att det är bråttom att rädda de gamla inspelningarna. Men det har aldrig funnits pengar. Förrän nu.

Föreningen Ulum Dalska har fått projektpengar för att kunna avlöna Bo Westling i ett år och ska ansöka om förlängning av projektet för ytterligare ett år.

För även om det "bara" är 100 timmars inspelningar så är det ett riktigt mastodontjobb. Vartenda ord ska skrivas ned, beskrivas och kategoriseras, översättas och förklaras. En felaktig betoning av ett ord kan helt ändra en hel menings betydelse, så det gäller veta vad man ska lyssna efteroch kunan höra det.

– Man räknar med det tar ungefär en timme för att skriva ut en minuts inspelat tal när det gäller en "normalsvensk dialekt", säger Gunnar Nyström. När det gäller älvdalska tar det ännu mycket längre tid.

Bo ska nämligen skriva ned minst två versioner av varje band. En för vetenskapen och en för "vanligt folk". Varje ord ska översättas, kategoriseras och förklaras.

Bo Westling är glad för att få ett jobb som passar honom. Och Gunnar Nyström är glad för att de gamla inspelningarna nu äntligen räddas undan glömskan.

– Om 20 -30 år kan man lika gärna kasta bort dem, eftersom ingen kan förstå dem, säger han.

Ett problem för Ulum Dalska har varit att hitta en lokal åt Bo Westling. Kommunen, som upprepade gånger sagt att man ska stödja älvdalskan, lyckades inte hitta någon lokal.

Men, Mora Tidning löste det som kommunen inte kunde. Nu har Bo Westling installerat sig med hörlurar, dator, telefon och ett brinnande intresse i Mora Tidnings lokaler för att rädda de gamla inspelningarna från glömskans hemska monster. Med detta gör han en insats för älvdalskan som ingen än han kan göra.

Gunnar Nyström uppmanar också älvdalingar som har gamla inspelningar hemma att höra av sig så att de kan kopieras och eventuellt tas med i Bo Westlings projekt.

Mer läsning

Annons