Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dalabänken: Falusossen som vill mer än att bara trycka knapp åt Stefan Löfven

Inför riksdagsvalet 2014 gjorde riksdagsledamot Roza Güclü Hedin ett utspel tillsammans trafikutskottets dåvarande ordförande, Anders Ygeman (DT 17/7 -14). Staten borde, menade den socialdemokratiska duon, ta hand om järnvägen. Helt och hållet. Det var klassisk förstatligandepopulism av det snitt som kännetecknar systerpartiet Labour i Storbritannien. Som om det skulle lösa problemet.

Efter maktskiftet blev det trots allt inte någon åternationalisering av järnvägsunderhållet, och Güclü Hedin och Ygeman kom bägge att lämna trafikpolitiken bakom sig.

Det kanske var tur det för Güclü Hedin. För trots alla löften har regeringen Löfven inte fört med sig någon märkbar förbättring i driften på Dalabanan. I alla fall inte än så länge.

Sedan valet har Güclü Hedin i stället ägnat sig åt utbildningspolitik. I den rollen har hon drivit på för större statliga anslag till Högskolan Dalarna, och agerat för att högskolan ska återuppta tandhygienistutbildningen. Den har tidigare lagts ned på grund av bristande förutsättningar att genomföra utbildningen på ett bra sätt. Men ändå.

Hon har också stöttat sin egen regerings förslag att tvinga alla kommuner att ordna lovskolor, vilket gör att skolungdomar som sackat efter nu svettas i klassrummen. Det är förstås helt i sin ordning.

Güclü Hedins riksdagsarbete framstår som stabilt och varierat, men också förutsägbart. Det är nämligen lätt att som politiker föreslå och driva på för skyldigheter när man själv inte är ansvarig för genomförandet. Så ser det ofta ut i rikspolitiken på utbildningsområdet.

Samtidigt är det imponerande att Güclü Hedin har en förhållandevis stor bredd i sitt riksdagsengagemang. Hon hjälpte till att lyfta frågan om oroligheter i Turkiet efter kuppförsöket 2016 med utrikesdepartementet, och hon lyfter ofta frågor som rör kurder i Sverige och utomlands.

Ett riksdagsmandat fungerar bra för sådan representation av särintressen. Och Güclü Hedin har på så sätt också visat att politiker som tillhör regeringspartier kan göra större nytta än att bara säga ja till det regeringen föreslår. Här har flera av hennes partikamrater mycket att lära...

Men hur går det med den klassiska socialdemokratiska idén om den goda statens förvaltning av gemensam infrastruktur? Güclü Hedin har tillsammans med ett antal partikollegor föreslagit att regeringen ska ålägga myndigheter som har egna fibernätverk att upplåta dem för konsumentbruk.

Bättre användning av redan befintliga statliga telekomnät för allmänhetens bästa är en återkommande fråga i rikspolitiken, som lyfts av fler än socialdemokrater. Men tyvärr är det statens egna intressen som står i vägen för förslagets genomförande, och saken lär rinna ut i sanden på samma sätt som järnvägsunderhållet gjorde.