Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dalabanan och ansvaret

Annons

I november för tre år sedan undertecknade Anders Ahlgren (C), då ordförande i Region Dalarna och Banverkets dåvarande generaldirektör, Minoo Aktharzand, ett avtal som skulle snabba på upprustningen av Dalabanan mellan Stockholm och Mora. En ny finansieringsform, så kallade brukaravgifter i kombination med EU-pengar, skulle möjliggöra åtgärder i syfte att få en tätare persontågtrafik och på lång sikt korta restiderna mellan Dalarna och huvudstaden. Ett brev från Trafikverket till alla kommuner och regionala avtalspartner längs Dalabanan kastar nu omkull tidplaner och finansiering. Verkets tolkning av lagstiftningen är att brukaravgifter som finansieringsform inte är möjlig.

Dalabanans intressenter, som representerar 14 kommuner, Region Dalarna, Regionförbundet i Uppsala län och Länsstyrelsen i Västmanland, delar inte Trafikverkets bedömning. De är öppet kritiska Trafikverkets hållning. Verket anklagas för ointresse att ens diskutera möjligheten till en omförhandling av träffade avtal. Slutsatsen blir att halva finansieringen av de 810 miljoner kronor som projektet beräknas kosta, saknas. Socialdemokraternas riksdagsledamot Peter Hultqvist från Borlänge har fört frågan till regeringen i form av en riksdagsfråga till infrastrukturministern och alliansens ledamöter på Dalabänken försöker via sina partier påverka regeringens agerande i ärendet.

Dalabanans intressenter gav offentlighet åt Trafikverkets inställning i förra veckan. Men kunskapen om verkets uppfattning har funnits i flera månader. I avsikt att förmå Trafikverket att medverka till alternativa lösningar, har intressenterna längs Dalabanan valt hålla en låg profil utåt. Någon öppning har dock inte åstadkommits. I stället har Trafikverket framhärdat i uppfattningen att verket inte tar ansvar för avtal som tecknats med Banverket som huvudman. Trafikverket anser inte heller att skrivningarna i infrastrukturpropositionen öppnar för någon annan tolkning än den egna om brukaravgifter som finansieringsform.

Det som har hänt gör det förstås nödvändigt att reda ut hur statens företrädare har agerat efter den avsiktsförklaring kring Dalabanan som träffades i november 2009. De kommunala och regionala parterna har rimligen fullföljt sin del av de åtaganden som redovisats i avtal och avsiktsförklaring. Regering och riksdag måste också ta ett ekonomiskt ansvar för att upprustningen av tågtrafiken mellan Dalarna och Stockholm fullföljs enligt de planer som föreligger.