Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagbarnvårdare uppsagd efter 27 år i kommunen

/
  • Christina Ström och Barbro Dahlgren ser med glädje tillbaka på tiden som dagbarnvårdare.
  • Christina Ström har haft två lekrum i huset, proppfulla med leksaker.

I 27 år har hon jobbat som dagbarnvårdare i kommunen.
Nu har Christina Ström och två av hennes kolleger sagts upp av kommunen.
Det är inte tillräckligt många föräldrar som söker en plats till sitt barn inom dagbarnvården.

Annons

Solen faller in över köksbordet. Dörren till lekrummet står på glänt, där leksakerna står tätt travade på hyllorna.

I 27 år har Christina Ström arbetat som dagbarnvårdare, eller dagmamma som hon säger, och tagit emot barnen hemma i villan i Kyrkbyn. Nu har hon, och två andra dagbarnvårdare, Barbro Dahlgren och Gunnel Lindvall blivit uppsagda.

Barnen saknas – det är helt enkelt för få föräldrar som ansöker om att ha sina barn hos dagbarnvårdare.

– Det är många som har sett ut som frågetecken när man säger att man har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, säger Barbro Dahlgren.

För det finns många barn i kommunen, men allt fler söker sig till förskolan. I Djurås, där Barbro Dahlgren varit dagbarnvårdare, har förskolan precis byggts ut och kan ta emot fler barn än tidigare.

Men det är känslosamt att lämna en arbetsplats efter så lång tid.

Barbro Dahlgren har jobbat som dagbarnvårdare i sju år.

– Det är det bästa jobbet jag har haft. Det ger så otroligt mycket, säger hon.

Fördelen är den nära kontakten, både med barnen och med föräldrarna. Dagbarnvårdarna har haft grupper med fem barn var.

– När barnen kom hit åt vi frukost i lugn och ro och de kunde hjälpa till med disken. Sedan har man samling och kanske läser någonting eller går ut. Det var inte benhårt, utan vi kunde anpassa efter hur barnen mådde, säger Christina Ström.

Hos dem har barnen fick vara med i vardagen. Att hjälpa till att hänga tvätt eller att skrubba bort en fläck kunde vara ett roligt uppdrag.

– Men jag blev glad om jag såg att disken stod kvar på eftermiddagen, för då visste jag att vi hade gjort något roligare i stället, säger Barbro Dahlgen.

Både två hade nio år kvar till pensionen när de blev uppsagda.

– Jag önskar att jag kunde ha fått tio år till, så att jag kunde fortsätta till pensionen, säger Christina Ström.

Hon har aldrig tidigare varit arbetslös. Under varseltiden har de fått arbete i kommunens förskolor, men efter nyår vet ingen av dem vad som väntar.

– Nu tar jag en dag i taget. Jag hoppas bara att dagbarnvården kan uppmärksammas, så att de dagmammor som finns kvar får behålla sina jobb, säger Christina Ström.

– Skulle någon komma i morgon och fråga om jag vill bli dagmamma igen så skulle jag säga ja direkt.

Annons