Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

CHRISTER GRUHS: Därför tycker jag att V i Falun har en poäng om kvinnliga fattigpensionärer

Annons

Närmast överväldigad av reaktionerna över min återkomst i DT-spalterna, inser jag att det inte blir någon lätt uppgift att leva upp till förväntningarna.

Men jag tar mig an uppgiften med stort allvar och vill passa på att tacka alla er läsare som bidragit med uppslag över ämnen som ni anser borde bli aktualiserade i kommande krönikor.

Ett ämne har dominerat i den hittillsvarande kontakten med läsarna – nämligen pensionsfrågan. Eller rättare sagt det ekonomiska utfallet för den som är hänvisad till att leva av sin pensionsförmån.

Många av oss som passerat 67 års ålder är fortfarande vid god hälsa och lever ett bra liv, även ekonomiskt. Men bilden är sannerligen inte entydig.

Fler än 150 000 kvinnor i Sverige lever på en pension under EU:s fattigdomsgräns.

Regeringens pensionsgrupp redovisade nyligen en analys av kvinnor och mäns pensioner. Resultaten visar bland annat att kvinnor i genomsnitt har 30 procent mindre i pension än män och att skillnaden i disponibel inkomst mellan kvinnliga och manliga pensionärer inte har minskat sedan 1995.

Jag har noterat att V i Falun återkommande demonstrerar under parollen "Tantpatrullen". Och det är välkommet att frågan om låga pensioner för en drabbad grupp äldre kvinnor debatteras mer.

Gapet mellan kvinnors och mäns pensioner kommer fortfarande att ligga omkring 20 procent år 2060. Orsaken är väl känd. Problemen har sin grund i ett ojämnställt arbetsliv.

Männen har jobbat heltid – kvinnorna deltid, om ens det. Barntillsyn och senare livet ansvar för åldriga föräldrar har tvingat många kvinnor att bli frånvarande från arbetsmarknaden.

Priset är högt. Kvinnors pension är i genomsnitt 6500 kronor lägre än männens per månad. Värst är det för de äldsta kvinnorna och utrikes födda med få yrkesverksamma år.

Pensionsfrågan är förstås politik.

Politikens svar på låga pensioner till våra äldre har hittills varit att kompensera med åtgärder i form av höjda bostadstillägg.

Det mer långsiktiga svaret i pensionsfrågan kanske vi får om regeringen före valet 2018 lägger fram ett förslag om höjd pensionsålder.

Jag anser att om regeringen ser att det finns ett reformutrymme framöver så måste gruppen kvinnor med låga pensioner stå först i kön!