Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Välfärden är viktigare än överskott

Ledarsidan kritiserade den 14/9 Patrik Liljeglöd (V) för att hellre vilja tömma ladorna än fylla dem inför framtiden. Nu svarar han på kritiken och argumenterar för att ett statiskt överskottsmål på två procent är ett förlegat sätt att se på kommunal ekonomi.

Annons

LÄS ÄVEN:

Emma Høen Bustos: Det handlar inte bara om att följa lagen, Liljeglöd (V)

Rekommendationen om att tillskapa sig ett överskottsmål på två procent kom till efter 90-talets ekonomiska kris. Då gjordes prognoser som blickade 20 år framåt i tiden och utifrån rimliga antaganden om utvecklingen i befolkningsstrukturen gjordes bedömningen att Sveriges kommuner behövde tillskansa sig en ekonomisk buffert för att kunna hantera de utmaningar som väntade.

Syftet var alltså inte att hålla ett konstant överskottsmål på två procent i all evig framtid, utan att det skulle finnas ett ekonomiskt utrymme att ta av när den tuffa tiden enligt prognoserna skulle komma (det vill säga för cirka 3-4 år sedan).

Vänsterpartiet har i flera år hävdat att vi måste sänka överskottsmålen för att klara av kommunens välfärdsuppdrag. Vi har sett hur Falun under lång tid har dragit ner på förebyggande verksamheter. Det får vi betala för i dag.

Hade Falu kommun satsat då, när vi förklarade det nödvändiga i en mer offensiv och tillgänglig socialtjänst, så hade vi inte varit här nu. Hade Falu kommun satsat då, skulle vi förmodligen stått med ett resultat på runt 1 procent överskott, precis som vi föreslog. I stället lät man kostnaderna skena, genom en oansvarigt hanterad budget som satte överskott främst. Det tvingar oss till ett läge där man måste inse att målet om budget i balans är det enda rimliga, kanske inte önskvärt, men nödvändigt. 

Konjunkturinstitutet har i likhet med Vänsterpartiet Falun länge föreslagit en sänkning av överskottsmålet.

Drar vi ner mer i verksamheter som skola och socialtjänst kommer kommunens ekonomi hamna i ett än värre sluttande plan. Snöbollen är satt i rullning och det krävs både mod och kraft för att hindra den från att växa.

En sak kan jag dock hålla med ledarredaktionens Emma Høen Bustos om: Framtiden pryds inte av guld och gröna skogar, särskilt inte då riksdagens budget premierar skattesänkningar före välfärd.

Patrik Liljeglöd

Gruppledare V Falun

SVAR DIREKT FRÅN LEDARSIDAN:

Patrik Liljeglöd har rätt i att det mål på två procent som ofta figurerar i kommunala sammanhang är en riktlinje och inte ett facit. Tanken är att kommuner själva ska ta fram en prognos över det ekonomiska läget och därefter anta ett överskottsmål baserat på analysen.

Ser den ekonomiska framtiden ljus ut, finns det all anledning att sänka överskottsmålet. Ser den mörk ut, bör det höjas.

Att sänka överskottsmålet trots prognoser som visar på framtida utmaningar är att skjuta på problemet och låna pengar av framtidens skattebetalare. Förr eller senare kommer någon att behöva betala av skulden.

Och visst finns det pengar att spara på tidiga insatser inom till exempel socialtjänsten och integrationsprojekt. Men socialtjänsten kan knappast göra något åt att folk åldras, eller att Falu kommun behöver tillhandahålla skolplatser till en växande skara barn.

Ledarredaktionen har på inga sätt en dogmatisk inställning till siffran två, ett effektivt överskottsmål ska fluktuera efter prognoser.

Men redan i dag är Falu kommuns utgifter högre än skatteintäkterna, vilket inte bådar gott för framtiden. En sänkning av målet vore därför oansvarigt.

Emma Høen Bustos

Politisk redaktör (vik.)

Annons