Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

TV: Vi hälsar på hemma hos dragspelaren Bengan Janson i Leksand: "Jag trivs bäst på landet"

När vi hälsar på hemma hos musikanten Bengan Janson är han relativt nyinflyttad i timmerhuset som ligger på Fiskgatan i Leksand. Här har han och familjen bott sedan januari i år. Det är här han tar sats inför våren och sommaren.
– Nu börjar en härlig tid för oss alla, inte minst för en spelman som jag.

Annons

Timmerhuset står stadigt. Det har det gjort sedan slutet av 1960-talet då det byggdes. Mot söderväggen och i den varma vårvinden vaggar en bukett snödroppar. De första blommorna spirar ur en jord som är grå och nog kan man ana hur knopparna från blå, vita och lila krokusar också väntar på att få titta fram.

Bengan Jansons timmerstuga mitt i Leksand.

En annan som spirar förväntansfull inför den stundande sommartiden är Bengan Janson, eller han som spelar med alla och får lira med alla. Med sitt dragspel rör han sig hur lätt som helst mellan klassiskt, pop och rock, visa och folkmusik. Ofta ser vi honom på tv. I slutet av 1980-talet som en av fyra i populära Östen med resten men också på senare år i Allsång på Skansen.

– Jag har alltid tyckt om att ge mig in i olika musikaliska regioner, där hittar jag också nya spelkamrater, berättar Bengan Janson.

Hans dragspel har samsats med Kalle Moraeus, Sofi von Otter, Björn Skifs, Loa Falkman, Allan Edwall, men han spelar också med barn och ungdomar på den lokala musikskolan eller på olika spelmansstämmor.

– Jag tycker om att spela med ungdomar. Glömmer man bort barnen är det kört.

Bengan, eller Bengt-Åke, började spela när han var åtta år. Det var då han fick sin brors dragspel.

– Brorsan tröttnade helt enkelt på dragspelet så det var bara för mig att bli kompis med instrumentet, vilket jag också blev. På den vägen är det.

Tidiga influenser kom inte från popvärlden snarare från jazzscenen.

– När polarna lyssnade på rock spisade jag Kjell Öhman och Oscar Petersson.

När familjen Janson flyttade till Järvsö 1979 lyfte intresset ytterligare för musik.

– I Järvsö fick jag kontakt med den fantastiska jazzpianisten Gösta Svensson. Då tog det liksom fart. Han och hans bror Tore har betytt mycket för mig.

Några år senare bildades Östen med resten.

– Det var jag, Östen Eriksson, Jens Kristensen och Nisse Damberg. Vi hade många roliga jobb, bland annat med Lasse Berghagen. Vi blev snabbt populära.

Efter några år på Gotland med bostad i Visby flyttade han med familjen till byn Hjortnäs mellan Leksand och Tällberg. Och nu har flyttlasset rullat än en gång.

– Ja, nu har vi landat i Leksand, mitt i Leksand. Det är perfekt för mig, barnen och min fru Eva som också jobbar med musik, bland annat med Leksands spelmansstämma.

Flygeln är ny liksom årstiden.

Efter en rundvandring i huset hamnar vi vid den nya flygeln. När vårljuset långsamt växer genom fönstret och in i vardagsrummet, där vännernas konst hänger på väggarna, känns "As time goes by" perfekt. Flygeln är öppen. Efterklangen fyller rummet. På temat landsbygden kontra storstaden är Bengan Janson bestämd.

– Jag tror inte jag skulle få fler jobb om jag bodde i Stockholm. Förresten, när jag är i stan blir jag fort trött. Jag längtar hem.

Det är patos i Jansons synsätt på livsuppgiften som kulturarbetare.

– Varje gång jag står inför en publik, liten som stor, försöker jag uttrycka ett budskap i musiken men också i mellansnacket, där jag försöker sätta fingret på något dagsaktuellt. Det kan till exempel handla om orättvisor. Utan att skriva folk på näsan tycker jag det är min plikt att från scenen ta tillfället i akt.

Apropå kulturens roll i samhället och i våra liv citerar han Winston Churchill, Storbritanniens premiärminister under andra världskriget. Under krigsåren blev Churchill känd för sina tal.

– När en av generalerna stövlar in på premiärministerns kontor och vill ha mer pengar för att kunna försvara Englands kust och menar att man kan ta alla pengar från kulturen, svarar Churchill; "Men vad har vi då kvar att försvara"?

Innan vi skiljs åt visar Bengan var det är mest dur och vad det är mest moll i huset. Sedan sätter han sig vid pianot och spelar "Where Did They Go"? av Gloria Skelrov och Henry Lloyd, mer känd som "Var blev ni av, ljuva drömmar?" med svensk text av Tage Danielsson och Hasse Alfredsson.

– Jag hoppas vi ses igen i sommar. Kanske på Bingsjöstämman eller på Leksands spelmansstämma.

För den som vill höra och se Bengan Janson från en scen i Dalarna innan sommarens spelmansstämmor konserterar han med Falu Kvartettsångare och Mimmi Hammar i Kristinehallen i Falun 29 april.

Mer läsning

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!