Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slott till salu i Falun – marknadsförs som hemmet utöver det vanliga

Inte bara rojaliteter har möjligheten att bo i slott. I kulturhistoriska Elsborg finns nu en lägenhet i ett slott till salu. I versaler marknadsförs bostadsrätten som "ett hem utöver det vanliga".

Annons

Elsborgs Slott, som det heter, är byggt på 1600-talet och finns utsatt på Faluns äldsta kända karta från 1628. Lägenheterna som de ser ut idag karaktäriseras av tidsenliga detaljer som höga takhöjder, höga golvsocklar och en kakelugn av äldre modell.

Nu finns en tvåa i slottet till salu. Mäklaren Sandra Fallström misstänker att det kan bli en huggsexa om den unika bostadsrätten.

– De är ju unika de här lägenheterna så visst är intresset för den bra. Det är en väldigt karaktäristisk byggnad.

Se bilderna nedan!

Annons

Rättvikarna tar ut mest kontanter – ökning i hela länet: "Allt fler har börjat se riskerna med ett kontantlöst samhälle"

Användningen av kontanter har minskat kraftigt en längre tid. Men under andra halvan av 2018 skedde en ökning i Dalarna – och mest kontanter tas ut i Rättviks kommun.
– Det finns ett samhällsbehov av att kontanter ska kunna användas, inte minst av personer i digitalt utanförskap och i eventuella krissituationer, säger Johan Nilsson kund- och marknadschef på Bankomat AB i ett pressmeddelande.

Annons
Mängden kontantuttag ökade under andra halvåret i Dalarna. Mest kontanter tar man ut i Rättviks kommun medan Gagnefsborna tar ut minst.

Ökningen av kontantuttagen var i Dalarna åtta procent jämfört med föregående halvår och varje invånare tog i snitt ut 773 kronor. Mest kontanter tar man ut i Rättviks kommun, där snittet ligger på 1091 kronor per person. Inte långt bakom återfinns Ludvika och Malung-Sälen på knappa 1 000 kronor per invånare. Minst pengar tas det ut i Gagnefs kommun med knappt 500 per person. I botten av listan återfinns också Falun och Smedjebacken.

En Sifoundersökning som Bankomat gjort har visat att 72 procent av svenskarna vill kunna betala med kontanter även i framtiden.

"Allt fler människor har börjat se riskerna med ett helt kontantlöst samhälle. Så länge det finns ett behov av kontanter kommer vi på Bankomat att göra vad vi kan för att de ska finnas tillgängliga och kunna användas av människor i vardagen", säger Johan Nilsson.

Att det tas ut mer kontanter i Dalarna är dock inte unikt – trenden ser likadana ut i hela landet och kan enligt Bankomat bero på att det under till exempel julen finns ett ökat behov av kontanter. Någon generell trend mot mer kontanter verkar det alltså inte handla om.

"Sett över tid minskar användningen av kontanter, vilket innebär att det blir allt dyrare att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Utan kommersiell bärighet är det i längden inte rimligt att marknadsaktörer ska ansvara för kontantinfrastrukturen", säger Johan Nilsson.

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons

Säter näst sist i företagsranking: ”Resultatet är missvisande”

Säter ligger lågt för tredje året i rad när det gäller företagsklimat i kommunen. Men det resultatet är missvisande, enligt Företagarnas ordförande.
– Det är något gammalt som lever kvar, säger Tomas Olsson.

Annons
På Kungsvägen 31 håller flera av Säters företagare till. Företagarnas ordförande, Tomas Olsson, är en av dem.

Tomas Olsson som är ordförande i Företagarna Säter tycker att kommunen får oförtjänt dåligt betyg i Svenskt näringslivs undersökning.

– Jag tycker inte att resultatet speglar verkligheten och det tyckte jag inte förra året heller.

– Vi har fått en jättebra dialog med kommunen som lyssnar och är på hugget.

Företagarna Säters ordförande Tomas Olsson tycker att resultatet av undersökningen är missvisande.

Företagarnas ordförande lyfter också fram den nya Lots-funktionen som han tycker underlättar på många sätt.

– Istället för att man ska kontakta olika instanser på kommunen, så samordnas det och kan räcka med ett möte där man träffar alla, säger Tomas Olsson.

Varför tror du att kommunen fick så lågt betyg?

– Jag tror det är något gammalt som lever kvar. Det var mer tungrott och besvärligt förut och så tror man att det är så fortfarande.

I företagshuset Kungsvägen 31 håller en del av Säters alla företagare till.

Är det något du tycker är dåligt?

– Det finns alltid saker att jobba med, men jag tycker att det går åt rätt håll, säger Tomas Olsson.

Säters näringslivschef Helena Åkerberg Hammarström är inte nöjd med näst sista platsen i Svensk näringslivs undersökning.

– Vi tycker att företagsklimatet är en jätteviktig fråga, men upplevelsen hos de företagare som svarat på enkäten överensstämmer inte med vår ambition.

Är det något särskilt svar du är förvånad över eller tycker är extra negativt?

– Det är totalen överlag. Vi ska titta lite djupare på vad vi behöver ta tag i, så det får jag återkomma till, säger Helena Åkerberg Hammarström.

Försiktigt positiv är hon ändå när det gäller företagarnas uppfattning av service och dialog med kommunen.

– Det har vi jobbat aktivt med och där har kurvorna vänt uppåt. Det är glädjande även om det behöver göras mer.

Totalt svarade ett 80-tal företagare, men ungefär dubbelt så många hade tillfrågats.

Läs också: Därför är Hedemora sämst i länet

Annons

Så dämpades turbulensen inom Ludvikakåren – RDM fick ärva Arbetsmiljöverkets kravlista

Artikel 7 av 7
Tvisten om brandmästarna
Visa alla artiklar

2018 blev året då långtidssjukskrivningar, anklagelser om illojalitet och kränkande särbehandling blev synonymt med den kommunala räddningstjänsten i Ludvika. Turbulensen hamnade slutligen på Arbetsmiljöverkets bord.

Annons
Turbulensen inom räddningstjänsten i Ludvika lämpades över till RDM – och blev löst.

I en sorts epilog landade sedan Arbetsmiljöverkets lista med krav på åtgärder i famnen hos Räddningstjänsten Dala Mitt – RDM.

I samma ögonblick som räddningstjänsten i Ludvika vid senaste årsskiftet blev fullvärdig medlem i räddningsförbundet blev det således förbundets ansvar att lösa upp knutarna.

Och fem månader senare förefaller det som att turbulensen i Ludvika gradvis har lagt sig.

Skyddsombudet och brandmannen Jonathan Falk var den som öppet tog strid mot kommunen under det turbulenta fjolåret.

Brandmannen Jonathan Falk, som i sin roll som skyddsombud tog strid mot kommunala politiker och tjänstemän, anser att det inte var rätt att RDM fick ta över kravlistan.

– Ludvika kommun gjorde ingenting åt kraven, utan lät förbundet ta över hela ärendet.

Men Jonathan Falks hållning till den nyordning som inträdet i den nya stora organisationen medförde är ändå positiv. Den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre resonerar han.

I den stundtals heta konflikten som pågick under större delen av 2018 hamnade också två brandmästare i skottlinjen. Arbetsgivarparten – kommunen – anklagade båda för bland annat illojalitet.

Konflikten inom räddningstjänsten i Ludvika framstod som olöslig. Men slutligen drog de mörka molnen bort.

Båda hamnade ute i kylan, där den ena motvilligt undertecknade ett avtal om avgångsvederlag medan den andre varslades om uppsägning.

Från fackligt håll hävdades att uppsägningen saknade saklig grund.

Konflikten nådde aldrig skranket vid Arbetsdomstolen. I det ena fallet övergick den ”frivilliga” uppgörelsen i en pensionering, medan den andre brandmästaren återinträdde i tjänst efter årsskiftet – hos RDM.

Innan semesterperioden ska den nya arbetsmiljöenkäten vid Ludvikastationen vara utvärderad.

Sven-Olof Andersson, HR-ansvarig vid RDM, är väl medveten om att det har varit turbulent i Ludvika. Men från räddningsförbundets sida har det inte funnits någon anledning att blicka bakåt.

Istället har man betat av punkterna i Arbetsmiljöverkets föreläggande som är kopplat till ett vite på 50 000 kronor, om åtgärderna inte är vidtagna senast den 31 augusti i år.

Vi räknar faktiskt med att ha klarat av det här före semestrarna

Sven-Olof Andersson säger att även den fjärde och sista punkten i förelägganden – ”Ni ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån för stöd i arbetet med att vidta åtgärder för att uppfylla krav 3. Den ni anlitar ska arbetstagare och arbetsgivare tillsammans utse och ha förtroende för.” – är på god väg att avklaras.

Räddningsförbundet RDM har av allt att döma lyckats lösa knutarna i den infekterade konflikten i Ludvika.

Nämnas kan att den tredje punkten efterlyser en utredning av orsakerna till ”… ohälsan hos cheferna på Räddningsstation Ludvika i syfte att förebygga att liknande situationer uppkommer i framtiden.”.

– Vi räknar faktiskt med att ha klarat av det här före semestrarna, fortsätter Sven-Olof Andersson.

En ny enkät som fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön på stationen i Ludvika har redan delats ut till personalen berättar han.

Och när svaren har lämnats in ska de sammanställas och utvärderas med hjälp av företagshälsan.

– Sedan ska vi ha möten med personalen för att diskutera resultatet och göra jämförelser med den undersökning som gjordes 2018.

– Därefter ska vi tillsammans diskutera fram en handlingsplan. Det känns bra att få ett avslut på det som har varit.

Annons

Därför är Hedemora sämst i klassen – näringslivschefen om företagsrankingen

Annons