Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hus från 1910, renoveringsobjekt och pittoresk sommarstuga – här är Dalarnas mest klickade fastigheter vecka 4

Bostadssajten Hemnet listar varje vecka de mest klickade objekten. Vecka 4 toppade ett renoveringsobjekt i Lima topplistan i Dalarna.

Annons

Så här såg klicktoppen i Dalarna ut vecka 4:

1. Norra Heden 506, Lima, Malung - 5759 besök på objektsidan

Den här gården i Lima är i behov av en omfattande renovering. I bostadshuset finns flera kakelugnar.

2. Stenslundsvägen 26, Stenslund, Falun - 5665 besök på objektsidan

I Stenslund i Falun ligger det här huset med sju rum och en gäststuga som har ett utgångspris på 5 750 000 kronor.

3. Granatstigen 33, Galgberget, Falun - 5418 besök på objektsidan

Läs också: Sjötomt, fjällstuga och hemmaspa – här är Dalarnas mest klickade fastigheter vecka 3

4. Jäder 40, Jäder, Avesta - 5258 besök på objektsidan

5. Karlbergs Gård 6, Britsarvet, Falun - 5050 besök på objektsidan

Den här gården i Britsarvet har tio rum och anor från 1910. Utgångspriset är 5 300 000 kronor.

6. Vasagatan 35, Villastaden, Falun - 5021 besök på objektsidan

I det här huset från 1920-talet i Villastaden i Falun finns fyra lägenheter. Det är en lägenhet med fem rum som nu är till salu med ett ugångspris på 3 500 000 kronor.

7. Källfallet 16b, Sunnansjö - 4910 besök på objektsidan

Det här vinterbonade fritidshuset är till salu i Sunnansjö med ett utgångspris på 320 000 kronor.

8. Vändrostvägen 17, Falun - 4827 besök på objektsidan

På Vändrostvägen 17 ligger den här rymliga villan med åtta rum.

9. Uppsjövägen 8, Avesta - 4576 besök på objektsidan

På Uppsjövägen i Avesta ligger ett litet hus med tre rum. På gården finns även ett uthus.

10. Heden, Nås - 4576 besök på objektsidan

På den här gården i Heden i Nås finns ett fritidshus, gäststuga och utedass.

Läs också: Här är årets hetaste hem – se bostäderna som dalfolket var mest nyfikna på under 2016

DT-APPEN: Håll dig uppdaterad – ladda hem DT-appen för IPhone och Android här

DD-APPEN: Alltid senaste nytt från dalademokraten.se i vår app för IPhone och Android

Annons

Rättvikarna tar ut mest kontanter – ökning i hela länet: "Allt fler har börjat se riskerna med ett kontantlöst samhälle"

Användningen av kontanter har minskat kraftigt en längre tid. Men under andra halvan av 2018 skedde en ökning i Dalarna – och mest kontanter tas ut i Rättviks kommun.
– Det finns ett samhällsbehov av att kontanter ska kunna användas, inte minst av personer i digitalt utanförskap och i eventuella krissituationer, säger Johan Nilsson kund- och marknadschef på Bankomat AB i ett pressmeddelande.

Annons
Mängden kontantuttag ökade under andra halvåret i Dalarna. Mest kontanter tar man ut i Rättviks kommun medan Gagnefsborna tar ut minst.

Ökningen av kontantuttagen var i Dalarna åtta procent jämfört med föregående halvår och varje invånare tog i snitt ut 773 kronor. Mest kontanter tar man ut i Rättviks kommun, där snittet ligger på 1091 kronor per person. Inte långt bakom återfinns Ludvika och Malung-Sälen på knappa 1 000 kronor per invånare. Minst pengar tas det ut i Gagnefs kommun med knappt 500 per person. I botten av listan återfinns också Falun och Smedjebacken.

En Sifoundersökning som Bankomat gjort har visat att 72 procent av svenskarna vill kunna betala med kontanter även i framtiden.

"Allt fler människor har börjat se riskerna med ett helt kontantlöst samhälle. Så länge det finns ett behov av kontanter kommer vi på Bankomat att göra vad vi kan för att de ska finnas tillgängliga och kunna användas av människor i vardagen", säger Johan Nilsson.

Att det tas ut mer kontanter i Dalarna är dock inte unikt – trenden ser likadana ut i hela landet och kan enligt Bankomat bero på att det under till exempel julen finns ett ökat behov av kontanter. Någon generell trend mot mer kontanter verkar det alltså inte handla om.

"Sett över tid minskar användningen av kontanter, vilket innebär att det blir allt dyrare att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Utan kommersiell bärighet är det i längden inte rimligt att marknadsaktörer ska ansvara för kontantinfrastrukturen", säger Johan Nilsson.

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons

Säter näst sist i företagsranking: ”Resultatet är missvisande”

Säter ligger lågt för tredje året i rad när det gäller företagsklimat i kommunen. Men det resultatet är missvisande, enligt Företagarnas ordförande.
– Det är något gammalt som lever kvar, säger Tomas Olsson.

Annons
På Kungsvägen 31 håller flera av Säters företagare till. Företagarnas ordförande, Tomas Olsson, är en av dem.

Tomas Olsson som är ordförande i Företagarna Säter tycker att kommunen får oförtjänt dåligt betyg i Svenskt näringslivs undersökning.

– Jag tycker inte att resultatet speglar verkligheten och det tyckte jag inte förra året heller.

– Vi har fått en jättebra dialog med kommunen som lyssnar och är på hugget.

Företagarna Säters ordförande Tomas Olsson tycker att resultatet av undersökningen är missvisande.

Företagarnas ordförande lyfter också fram den nya Lots-funktionen som han tycker underlättar på många sätt.

– Istället för att man ska kontakta olika instanser på kommunen, så samordnas det och kan räcka med ett möte där man träffar alla, säger Tomas Olsson.

Varför tror du att kommunen fick så lågt betyg?

– Jag tror det är något gammalt som lever kvar. Det var mer tungrott och besvärligt förut och så tror man att det är så fortfarande.

I företagshuset Kungsvägen 31 håller en del av Säters alla företagare till.

Är det något du tycker är dåligt?

– Det finns alltid saker att jobba med, men jag tycker att det går åt rätt håll, säger Tomas Olsson.

Säters näringslivschef Helena Åkerberg Hammarström är inte nöjd med näst sista platsen i Svensk näringslivs undersökning.

– Vi tycker att företagsklimatet är en jätteviktig fråga, men upplevelsen hos de företagare som svarat på enkäten överensstämmer inte med vår ambition.

Är det något särskilt svar du är förvånad över eller tycker är extra negativt?

– Det är totalen överlag. Vi ska titta lite djupare på vad vi behöver ta tag i, så det får jag återkomma till, säger Helena Åkerberg Hammarström.

Försiktigt positiv är hon ändå när det gäller företagarnas uppfattning av service och dialog med kommunen.

– Det har vi jobbat aktivt med och där har kurvorna vänt uppåt. Det är glädjande även om det behöver göras mer.

Totalt svarade ett 80-tal företagare, men ungefär dubbelt så många hade tillfrågats.

Läs också: Därför är Hedemora sämst i länet

Annons

Så dämpades turbulensen inom Ludvikakåren – RDM fick ärva Arbetsmiljöverkets kravlista

Artikel 7 av 7
Tvisten om brandmästarna
Visa alla artiklar

2018 blev året då långtidssjukskrivningar, anklagelser om illojalitet och kränkande särbehandling blev synonymt med den kommunala räddningstjänsten i Ludvika. Turbulensen hamnade slutligen på Arbetsmiljöverkets bord.

Annons
Turbulensen inom räddningstjänsten i Ludvika lämpades över till RDM – och blev löst.

I en sorts epilog landade sedan Arbetsmiljöverkets lista med krav på åtgärder i famnen hos Räddningstjänsten Dala Mitt – RDM.

I samma ögonblick som räddningstjänsten i Ludvika vid senaste årsskiftet blev fullvärdig medlem i räddningsförbundet blev det således förbundets ansvar att lösa upp knutarna.

Och fem månader senare förefaller det som att turbulensen i Ludvika gradvis har lagt sig.

Skyddsombudet och brandmannen Jonathan Falk var den som öppet tog strid mot kommunen under det turbulenta fjolåret.

Brandmannen Jonathan Falk, som i sin roll som skyddsombud tog strid mot kommunala politiker och tjänstemän, anser att det inte var rätt att RDM fick ta över kravlistan.

– Ludvika kommun gjorde ingenting åt kraven, utan lät förbundet ta över hela ärendet.

Men Jonathan Falks hållning till den nyordning som inträdet i den nya stora organisationen medförde är ändå positiv. Den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre resonerar han.

I den stundtals heta konflikten som pågick under större delen av 2018 hamnade också två brandmästare i skottlinjen. Arbetsgivarparten – kommunen – anklagade båda för bland annat illojalitet.

Konflikten inom räddningstjänsten i Ludvika framstod som olöslig. Men slutligen drog de mörka molnen bort.

Båda hamnade ute i kylan, där den ena motvilligt undertecknade ett avtal om avgångsvederlag medan den andre varslades om uppsägning.

Från fackligt håll hävdades att uppsägningen saknade saklig grund.

Konflikten nådde aldrig skranket vid Arbetsdomstolen. I det ena fallet övergick den ”frivilliga” uppgörelsen i en pensionering, medan den andre brandmästaren återinträdde i tjänst efter årsskiftet – hos RDM.

Innan semesterperioden ska den nya arbetsmiljöenkäten vid Ludvikastationen vara utvärderad.

Sven-Olof Andersson, HR-ansvarig vid RDM, är väl medveten om att det har varit turbulent i Ludvika. Men från räddningsförbundets sida har det inte funnits någon anledning att blicka bakåt.

Istället har man betat av punkterna i Arbetsmiljöverkets föreläggande som är kopplat till ett vite på 50 000 kronor, om åtgärderna inte är vidtagna senast den 31 augusti i år.

Vi räknar faktiskt med att ha klarat av det här före semestrarna

Sven-Olof Andersson säger att även den fjärde och sista punkten i förelägganden – ”Ni ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån för stöd i arbetet med att vidta åtgärder för att uppfylla krav 3. Den ni anlitar ska arbetstagare och arbetsgivare tillsammans utse och ha förtroende för.” – är på god väg att avklaras.

Räddningsförbundet RDM har av allt att döma lyckats lösa knutarna i den infekterade konflikten i Ludvika.

Nämnas kan att den tredje punkten efterlyser en utredning av orsakerna till ”… ohälsan hos cheferna på Räddningsstation Ludvika i syfte att förebygga att liknande situationer uppkommer i framtiden.”.

– Vi räknar faktiskt med att ha klarat av det här före semestrarna, fortsätter Sven-Olof Andersson.

En ny enkät som fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön på stationen i Ludvika har redan delats ut till personalen berättar han.

Och när svaren har lämnats in ska de sammanställas och utvärderas med hjälp av företagshälsan.

– Sedan ska vi ha möten med personalen för att diskutera resultatet och göra jämförelser med den undersökning som gjordes 2018.

– Därefter ska vi tillsammans diskutera fram en handlingsplan. Det känns bra att få ett avslut på det som har varit.

Annons

Därför är Hedemora sämst i klassen – näringslivschefen om företagsrankingen

Hedemora fick en bottenplacering när det gäller företagsklimatet i Svenskt Näringslivs undersökning. Enligt näringslivschefen så kan missnöjet hos företagarna bero på handläggningstider och brist på mark.

Annons

Hedemora hamnar längst ned på listan över dalakommunernas företagsklimat. Förra årets resultat sjunker också något och kommunen hamnar under gränsen för "godtagbart" i undersökningen. Näringslivsbolagets vd Inger Wilstrand gick igenom undersökningen när tidningen ringde upp.

– Jag har inte hunnit analysera siffrorna riktigt, det här är ju betyget och det allmänna omdömet. Det är tråkigt att det går bakåt lite grann där. Samtidigt gjorde vi ju för två år sedan en uppryckning och vi är inte nere på samma nivå som innan den.

Inger Wilstrand är vd för Näringslivsbolaget i Hedemora, hon medger att Hedemora har ett jobb att göra för att bli en attraktivare företagarkommun.

Wilstrand menar att företagarna i Hedemora vill se snabbare handläggningstider hos kommunen och att det skapas mer byggbar mark längs riksvägen.

– När det gäller byggbar mark så har det blivit bättre, för några år sedan fick man loss lite mark men den är ju full nu så vi väntar på mer. Det är långa processer i Hedemora med bland annat utgrävningar, säger Wilstrand.

Wilstrand är inte helt förvånad över undersökningens resultat.

– Det brukar gå lite hackigt så jag är inte förvånad, det beror på ranking och statistik och hur den ser ut men visst, vi har ett jobb att göra i Hedemora.

Läs också: Säter näst sist i företagsranking: ”Resultatet är missvisande”

Annons