Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Boskapsdrivarna ordnade kalvskiljning

Sol i klarblå himmel, cowboyhattar och kornas råmande bjöds besökarna till höstens kalvskiljning. Föreningen Boskapsdrivarna i Rättvik visade hur ranchdrift går till.
– Dessutom är detta ett väldigt säkert sätt att göra detta på, säger Maria Hell.

Annons

Klockan tio på morgonen samlas medlemmarna i föreningen Boskapsdrivarna i Rättvik vid hagen. Ordförande Kenneth Andersson går igenom planen för att driva in boskapen i fållen.

– Ni två rider före och ser till att leda dem in så att de inte sprider ut sig, säger Kenneth Andersson.

Så rider de iväg, bort från den stigande solen och bortom synhåll. Det är andra gången de hjälper Rälta Gården med kalvskiljningen och denna gång har allmänheten bjudits in. Cirka 80 personer har samlats för att titta på. Efter en halvtimmes väntan ropar flera barn till som svar på högljutt råmande – korna kommer.

Tidigare år har Rälta Gården gjort kalvskiljningen för hand. Det har tagit upp till tre dagar berättar Rälta Gårdens Kristina Magnusson som har ansvaret för boskapen. Under ett sommarevenemang förra året med ridtema så kom Per och Kristina Magnusson i kontakt med boskapsdrivarna. Senare på hösten genomförde boskapsdrivarna kalvskiljningen.

Boskapsdrivarna meddelade Per Magnusson att kalvskiljningen skulle ta några timmar och fick till svar "det där går aldrig" – dessa ord har blivit väl ihågkomna. För sagt och gjort var de klara innan lunch till Per Magnussons förvåning.

Lantbrukare från hela länet samt LRF var inbjudna att bevittna kalvskiljningen.

När korna fösts in fållen började arbetet med att skilja kalvarna från korna. I början går det enkelt, korna springer glatt ut i frihet. Det är när de upptäcker att kalvarna är kvar som det blir knepigt. Boskapsdrivarna delar upp sig så att några sköter fållen och de andra försöker hålla de utsläppta korna stången. Inte det enklaste då korna flera gånger överlistar ryttarna och vid minst ett tillfälle lyckas smita in igen.

– Det gäller att vara lugn och ha ögonen runt sig hela tiden. Dessutom behövs en snabbtänkt häst och alla hästraser fungerar. Därför att när kalven drar så går det från ens eget huvud till foten till hästens hjärna till dess fötter; då har det gått två sekunder, säger Maria Hell, sekreterare i boskapsdrivarna.

När korna och kalvarna skilts förs de till ladan för att där delas upp i kvigor och tjurar, en del säljs och en del behålls.

Maria Hell berättar att hon kom i kontakt med boskapsdrivningen i samband med att hennes sambo återvände från USA där han hade prövat boskapsdrivning. Efter att ha testat det en gång så var hon fast. Kalvskiljningen gjorde de gratis och sålde lotter för att få in pengar till föreningen.

– Vi gör det här av det säkerhetsmässiga skälet, och sedan för att det är så galet kul, säger Maria Hell.