Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Borg utmanad i sin egen paradgren

För första gången sedan han tillträdde anklagades nu finansminister Anders Borg (M) för glädjekalkyler och för att ha satt på sig spenderbyxorna.
En kritik han inte var bekväm med.
– Att utmåla mig som optimist får ni besvärligt med, sade han.

Annons

Det var de dubbla budskapens dag, när Anders Borg presenterade regeringens sjunde budget. Å ena sidan varnade han för fortsatt oro i omvärlden och för risken att svensk ekonomi utvecklas sämre än prognosen.

Å andra sidan försäkrade han att säkerhetsmarginalerna är goda och att Sverige har råd med reformer för 23 miljarder kronor.

– Även om det blir tvärstopp i svensk ekonomi, om världsekonomin stannar, har vi marginaler för att sätta in åtgärder. Riskerna för marknadsosäkerhet är små, sade han.

I budgeten för 2013 satsar regeringen 23 nya miljarder på framförallt sänkt bolagsskatt, forskning, infrastruktur och åtgärder för att ge unga jobb och utbildning. De satsningarna görs med lånade pengar eftersom staten väntas gå med underskott.

Borg är rätt ensam om att spå en BNP-tillväxt på 2,7 nästa år och hela 3,7 procent 2014. Bland andra Konjunkturinstitutets och SEB:s ekonomer tror att tillväxttakten blir mycket lägre.

Och det faktum att Borgs prognoser är betydligt mer optimistiska och att överskottsmålen kanske inte uppnås, skapade ombytta politiska roller. Så sent som förra året kritiserade oppositionen honom för att satsa för lite. Nu var det tvärtom.

– Det är en väldigt riskabel strategi att under oordnade former överge överskottsmålet. Inte minst i en värld där vi ser en väldigt turbulent finansmarknad, sade Magdalena Andersson (S).

Miljöpartiets Per Bolund anklagade Borg för att göra glädjekalkyler och varnade för att regeringen bränner allt krut om konjunkturen försämras.

Kritiken fick Borg att tända till ordentligt i riksdagsdebatten.

– En mer osammanhängande ekonomisk politik tror jag knappt jag har sett i den här kammaren. Det enda ord som faller mig på läppen är politisk opportunism, sade han.

Enligt Borg skulle Sverige kunna kosta på sig ett tillfälligt underskott i de offentliga finanserna på 2,5–3,5 procent av BNP utan att omvärldens förtroende raseras.

Han bedyrade att överskottsmålet inte övergetts.

Vinnargruppen i budgeten består av barnfamiljer som har föräldrapenning på den lägsta nivån. Grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 5 400 kronor till 6 750 kronor i månaden. Samtidigt får studerande med barn ett högre studiestöd som ger 520 kronor mer om året för ett barn, 840 kronor för två barn och för tre barn 1 040 kronor.

För pensionärer sänks skatten, vilket för de flesta betyder en 50-lapp mer i månaden, och bostadstillägget för ensamstående pensionärer höjs med 170 kronor. (TT)