Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bli rörmokare på gymnasiet i Borlänge

Annons

Jag talade med en god vän som förtvivlat försökte få in offerter på en ombyggnad av sommarstugan. Han ringde tre firmor, men hantverkare tycks leva så gott i dessa dagar så man behöver inte ens lämna en offert!

När Anders hade gjort sitt förra fredagen, ägnade vi helgen åt att skruva upp gipsplattor på väggen. Yngsta dottern visade sig ha snickaranlag och det gick nästan som en dans. På söndagen for hon hem till Uppsala och jag skulle bara fixa de sista två passbitarna. Den första gick bra men den andra var lite bökig. Skruvhuvudet var dåligt. Här fick vi ta till spik.

Jag drämde till och det studsade lite men jag var inte sämre än att jag drämde till igen och nu satt den sista passbiten på plats, över röret till toaletten.

Över röret ....

En hand, kallare än det kallaste kallvatten, grep om mitt hjärta. Jag lade örat till och lyssnade. Det susade lite men det var nog bara toaletten i nedervåningen. Men tänk om det inte var det? Jag lossade den mödosamt tillsågade och fastspikade passbiten och strålen som träffade mig mitt i ansiktet vara iskall.

Panik! Ner i källaren för att stänga av vattnet och på med en kran i tvättstugan. Upp för inspektion. Någon deciliter hade sprutat ut. Där stod jag och tittat på mitt "verk". Jag hade dittills varit ganska kaxig och nöjd med mig. Nu kändes allt förtvivlat. Jag satte mig ner och grät.

Sedan tog jag mig samman och startade jakten på Rörmokaranders. Jo, han lovade komma måndag morgon. Det kändes lite bättre men att leva utan vatten är prövande. Jag har härmed en idé till dokusåpa. Låt ett antal familjer anmäla sig till en tävling som går ut på att klara sig längst i ett hus där vattnet är avstängt utan att försöka vrida på en kran.

För att skingra tankarna traskade jag på bio och såg en lysande Helen Mirren som The Queen.

Men väl hemma igen försökte jag betvinga det trasiga röret med en blick i paritet med den effektivaste av svetslågor. Förgäves. Det var bara att invänta morgondagen och hoppas på någon slummer under mörka nattimmar.

Måndagen kom. Så ringde det på dörren. Utanför stod inte Anders. Där stod den rörmokare som jag inte var riktigt kontant med. Han tyckte att han skulle göra jobbet efter att Anders informerat honom. Han hade ju inte behandlat mig som kund helt korrekt och ville nu ta chansen att revanschera sig.

Vi pratade och han berättade att det finns en gymnasieskola som utbildar rörmokare i länet. Den finns i Borlänge men platserna är begränsade till 16 stycken. Det förefaller dessutom som om kommunerna i länet inte är så benägna att informera om detta förhållande. Det är som bekant strid om gymnasieeleverna i dessa tider.

I rörmokarnas skara finns dessutom många 40-talister så om några år kommer bristen på rörmokare att bli ännu värre.

Jag behöver väl inte tillägga att han gjorde ett utmärkt jobb och har dessutom lovat att komma tillbaka.

Mer läsning

Annons