Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mittmedia stämt för grovt förtal - krävs på 950 000 i skadestånd

En företagare har stämt Mittmedia för grovt förtal och kräver närmare en miljon kronor i skadestånd.
– Rapporteringen innehåller inget otillåtet yttrande, säger Ulf Isaksson, Mittmedias advokat.

Annons

Tryckfrihetsmålet handlar om två artiklar, varav en av dessa även syntes på förstasidan, som publicerades i Nya Ludvika Tidning, som ingår i Mittmediakoncernen, år 2007 och 2008.

Publiceringarna handlade bland annat om att polisen misstänkte företagaren för ekonomisk brottslighet.

Dessutom hade Skatteverket uppfattningen att företagaren borde upptaxeras.

Sedan företagaren klagat hos förvaltningsrätten undanröjde domstolen Skatteverkets beslut år 2010.

Samma år ogillade Falu tingsrätt åtalet gällande ekonomisk brottslighet.

Rätten ansåg att de fakturor företagaren betalat mot var falska, då de inte var utställda av behöriga företrädare, men ansåg samtidigt att fakturorna var sanna i den meningen att de bedömdes ha använts till verkliga affärstransaktioner.

För två år sedan stämde företagaren Mittmedia för grovt förtal och nu ska målet prövas i domstol.

Företagaren anser att artiklarna i fråga utpekar denne som brottslig och klandervärd i sitt levnadsätt och anser att uppgifterna är grovt förtal.

Företagaren anser att artiklarna innehöll allvarliga anklagelser som innebär allmänhetens fördömande.

Enligt företagaren är anklagelserna mycket allvarliga, eftersom denne är en känd person i sin hemort och då affärsverksamheten ska ha skadats svårt av publiceringarna.

Företagaren kräver därför Mittmedia på 950 000 kronor i skadestånd.

– Jag anser att den här talan borde ogillas. Den rapportering i tidningen som motparten invänder mot innehåller inget otillåtet yttrande, säger Mittmedias advokat Ulf Isaksson.

Företagaren friades i domstol, menar du ändå att inget otillåtet publicerades?

– Precis. Det var en nyhetsartikel där det rapporterades att motparten var misstänkt för brott.

DT har, upprepade gånger och utan att lyckas, sökt företagarens ombud för en kommentar.

Rättegången hålls vid Falu tingsrätt på torsdagen.

FAKTA: Förtal och rättegångar i tryckfrihetsmål

Den som pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift ägnad att utsätta någon för andras missaktning, döms för förtal till böter.

Den som gör sig skyldig till grovt förtal riskerar böter eller upp till två års fängelse.

I bedömningen om brottet är grovt tas hänsyn till om uppgifterna fått stor spridning eller varit avsedda att medföra allvarlig skada.

Justitiekanslern är den ende som kan väcka allmänt åtal för tryckfrihetsbrott, och kan så göra bara om det finns särskilda skäl.

Det andra, och vanligaste alternativet, är att privatpersoner som anser sig förtalade får väcka talan.

Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål är den enda rättegångsform där svenska domstolar använder sig av en jury.

Juryn, som består av nio personer, ska ta ställning till huruvida skriften innehåller ett otillåtet yttrande.

För att talan ska bifallas måste sex av nio jurymedlemmar vara eniga om att en viss uppgift är otillåten som ett straffbart yttrande.

Det är vanligare att domstolen friar än fäller i tryckfrihetsmål.

Om juryn fäller tas målet vidare till domstolens juristdomare, som kan fria eller mildra juryns dom.

Domstol kan vid en fällning från juryns sida aldrig skärpa domen.

Beslutet kan inte överklagas - om juryn friar.

Beslutet kan dock överklagas till högre instans - om domstolen friar.

Mer läsning

Annons