Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åklagaren kände att något var fel

Annons

Att nationella insatsstyrkan stormade Grand hotell den 9 mars 2002 kom inte som någon överraskning för kammaråklagare Katarina Lindström.

Biträdande länspolismästare Maria Oswaldson hade informerat henne om att någonting stort kunde hända på lördagen och att hon skulle vara beredd.

- Jag skulle hålla mig standby. Det skulle hållas ett möte i Falun men jag visste inte exakt tid eller plats, säger Katarina Lindström.

Under förundersökningen kom det fram att poliskommissarie Olle Liljegren legitimerat sig för Grand hotells personal och suttit i receptionen strax före tillslaget.

Katarina Lindström hade en känsla av att någonting inte stämde men hade svårt att reda ut vad som egentligen hade hänt.

- Jag kände en oro när jag väckte åtal. För att det kunde finnas saker som var till fördel för de tilltalade och som jag inte kände till, säger hon.

En känsla som Lindström senare fick bekräftad när Olle Lilje-gren delgavs misstanke om brott och Bandidosmannen utpekades som infiltratör.

Vid en hovrättsförhandling förra året uppgav Katarina Lindström att det fanns omständigheter i utredningen som pekade på att Bandidosmannen varit infiltratör åt polisen och samarbetat med Olle Liljegren. Enligt Lindström kunde polis ha medverkat till att Grandmötet arrangerades och att Bandidosmannen försåg vissa av deltagarna med vapen.

- Men hovrätten tyckte inte att uppgifterna var förmildrande för den tilltalade, säger hon.

Katarina Lindström har hörts av polisens internutredare i Umeå och vill därför inte berätta vad Maria Oswaldson gav henne för förklaring till Liljegrens närvaro på Grand hotell och hans roll vid insatsen.

I januari 2002, två månader före Grandrazzian, begärde dalapolisen drygt sex miljoner kronor hos Rikspolisstyrelsen. Pengarna skulle användas i kampen mot de kriminella nätverken.

Arrangerades Grandmötet för att dalapolisen skulle få pengar till verksamheten?

- Nej, det tror jag inte. Jag tror snarare att det handlade om den goda viljan att sätta dit några kriminella personer, säger Katarina Lindström.

Mer läsning

Annons