Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Birger Nylén: Putte lurade döden och blev bäst i Hollywood

För 50 år sedan låg lokale kändisen Putte Snitt låg nedsövd på Akademiska sjukhuset, svårt förgiftad av läkemedelsallergi, med blödande brännskador över hela kroppen.

Han lurade döden och lyckades, tack vare bra grundfysik, komma tillbaka mot alla odds. ”Jag fick sviter som jag känner av än idag, men jag är glad att jag kunde återuppta musicerandet ganska snabbt. Jag hade spelat i Boströmmarna innan jag blev sjuk och dom väntade ut mig. Det var faktiskt avgörande för hur det skulle komma att gå för mig. Jag känner tacksamhet inför Boströmmarna”.

Den som hör och ser Torrvålsgrabben Putte spela gitarr kan aldrig ana vad han gått igenom. Han tappade hår och naglar. Båda ögonen blev förstörda. Höger öga gick inte att rädda. ­”Jag hade nog kunnat bli sjukpensionär efter det. Men jag brann för musiken. Min dröm var ju att bli studiogitarrist”, berättar Putte.

Pappa Henning, riksspelman, ville att sonen skulle bli tandläkare. ”På den tiden var det faktiskt ingen som berättade att det gick att få någon titel som musiker, musikdirektör till exempel”.

Putte gick sin egen väg, utbildade sig på Sämus i Göteborg och fick musiklärarjobb i Orsa kommun. Samtidigt försökte han få rätt i domstolar mot läkemedelsföretaget som tillverkat den livshotande medicinen sulfa. Putte spelade i olika konstellationer och Puttes roll blev i många fall kapellmästarens, den som hjälpte de andra musikerna att hitta rätt. Putte var fenomenal på Beatleslåtar redan 1965.

Redan som 13-åring hade han börjat spela gitarr i band, i the Saints. Idag är han en erkänd musiker. ”Jag har aldrig varit någon frontfigur. Jag trivs bäst som en medlem i ett band. Vi hade Old News i Orsa tidigt på 90-tal och spelade i stort sett bara Chicagolåtar. Det var fantastiskt roligt”

Just upptäckten av "Chicago", blev som en smäll i ansiktet. ”Jag minns exakt när jag hörde dom första gången. Jag hade aldrig hört nåt liknande. Vilka fantastiska arrangemang. Vilken blåssektion”.

I mitten av 90-talet var barnen utflugna, hunden hade dött. ”Vi stod inför ett vägval. Då sa min fru Gerd”. "Jag tycker du ska söka till den där skolan i USA som du pratat så mycket om". ”Jag avfärdade förslaget först, jag var 45 år. Men så sa jag att om jag åker dit måste du följa med”, och det ville hon.

De magasinerade bohaget och reste till Hollywood, Los Angeles, med i stort sett endast två resväskor och en gitarr. På Musicians Institute fick Putte läxor som det tog timmar dagligen att öva in. I exakt ett år bodde han och Gerd i Los Angeles. Det var många som sade "Vad ska du där och göra som kan spela?" ”Men jag ville veta var jag stod musikaliskt eftersom jag själv aldrig haft nån mentor. Det var ett väldigt lärorikt år i Los Angeles. Det gick bra för mig och jag gick ut som Guitar Stylist of the year bland 500 gitarrister från hela världen. Jag har aldrig ångrat att vi åkte över”.

Putte har fortfarande problem med synen. Men mitt under vårt samtal ringer hans optiker och föreslår lite ändringar i kontaktlinsen som han måste ha på det många gånger opererade ögat. ”Jag ser bra för det mesta numera och är glad att det finns hjälpmedel. Man får vara nöjd”.

Birger Nylén