Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Beväpnade på gatan

Annons

För den som har lärt känna Sverigedemokraterna på senare år har partiet kanske framstått som ett rumsrent, seriöst alternativ till riksdagspartierna med längre historia. Det är inte länge sedan SD till och med tonade ned sin egen nationalism och deklarerade att partiet nog egentligen var socialkonservativt.

Det är därför det är så oerhört viktigt att påminna om SD:s korta och smutsiga partihistoria.

Grundarna hämtades bland annat från den grovt rasistiska organisationen Bevara Sverige svenskt och den första partiledaren, som hade ett nazistiskt förflutet, hade också dömts för ett rasistiskt motiverat mordhot mot tv-profilen Hagge Geigert.

De första åren förknippades partiet med gatubråk. Partiledaren Jimmie Åkessons företrädare började den process med att försöka göra SD salongsfähigt som Åkesson lanserat en förnyad och skärpt variant av.

Den förra partiledaren beslöt exempelvis att det inte var ok att närvara vid partiarrangemang iförd bomberjacka eller uniform.

Det är, försiktigt uttryckt, inte ett problem som andra partiledare brukar behöva hantera.

SD gör allt för att lägga de gapiga gatuuppträdenas tid bakom sig. Därför är filmerna som Expressen publicerat de senaste dagarna så graverande.

Det är förstås omöjligt att tänka sig toppföreträdare för något annat parti hamna i en situation där de offentligt kränker kvinnor med tillmälen och knuffar, gapar rasistiska uttryck och beväpnar sig med rör från en byggnadsställning inför ett eventuellt gatubråk.

Åkesson förklarade vid presskonferensen i förrgår att partiet är i "förtroendebranschen". Men Åkesson själv har hittills inte gjort något kraftfullt för att återställa förtroendet.

I går tog Kent Ekeroth time out från det partiinterna uppdraget som rättspolitisk talesman. Det är viktigt att notera att det bara är interna förtroendeposter som omvärderats när filmerna publicerats.

Åkesson nöjde sig med att Erik Almqvist, som svarat för de allra grövsta tillmälena, "allvarligt borde överväga" att lämna riksdagen. Något sådant verkar över huvudtaget inte aktuellt för Ekeroth, som uppenbarligen hoppas kunna få tillbaka också rollen som rättspolitisk talesman.

Åkesson borde öppet kräva att de lämnar riksdagen. Blir de kvar, vilket ju är deras eget beslut, borde han hantera dem som partilösa vildar. Så skulle Åkesson åter kunna börja putsa på den falska fasaden.

Men den ruttna partihistorien kan han aldrig putsa bort.