Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Berit Olars: Målet för ett helt års träning - en anledning att åka Vasaloppet

Varför åker du Vasaloppet?

Under 40 år som journalist, ibland som skidande reporter, har jag ställt frågan till ett stort antal åkare och för det mesta fått svaret:

– Målet för ett helt års träning.

Är det verkligen friskvård att åka nio mil på skidor på en och samma dag? frågade jag en gång Vasaloppets tävlingsläkare Ulf Hållmarker.

– Nja, kanske inte just den dagen du åker nio mil, men däremot den regelbundna träningen du lägger ner innan för att klara ett så långt lopp.

Vasaloppets betydelse för folkhälsan kan inte överdrivas. Under årens lopp har sammanlagt 1 431 046 målgångar noterats, enligt Vasaloppets egen färska statistik.

Bor du i Malung-Sälen, Älvdalen eller Mora är det närmast självklart att du ska åka något av loppen en eller helst flera gånger i ditt liv.

– Har du åkt Vasaloppet? var en fråga jag alltid ställde även till inflyttade personer som jag intervjuade i helt andra sammanhang.

Svarade de nej blev följdfrågan: NÄR ska du åka Vasaloppet? Att inte åka fanns inte på kartan.

Vasaloppet lockar deltagare från både ”slott och koja”. Kung Carl XV1 Gustaf visade vägen och var först av kungligheterna 1977 då han åkte Vasaloppet. Tio år senare valde han Öppet spår och ytterligare tio år senare blev det en repris. Sonen, prins Carl Philip åkte Vasaloppet senast 2019.

Danske kronprinsen, Frederik, har åkt Vasaloppet hela fyra gånger och är faktiskt så dansk han är en svensk klassiker (!) efter att även ha cyklat Vätternrundan, simmat Vansbrosimningen och sprungit Lidingöloppet.

I detta pandemiår ställs Vasaloppet inte in, utan ställs om i form av Vasaåket med den kreativitet som Vasaloppsorganisationen ofta visat prov på och vi får hoppas att det går att hålla en ”stavlängds avstånd” så att smittspridningen inte ökar.

Vasaloppet handlar långt ifrån enbart om skidåkning, utan också om gemenskap med andra, helt obekanta personer, som du kan byta några ord med i eller vid sidan av spåret.

Ibland måste man gå miste om något innan man inser hur mycket det betyder. När Vasaloppet ställdes in på grund av snöbrist 1990 blev många påminda om hur mycket Vasaloppet betyder för deltagarna och för bygden, idrottsligt och ekonomiskt för besöksnäringen. Jag minns själv den dystra stämningen när dåvarande tävlingsledaren Hans Eriksson meddelade beslutet att ställa in vid en presskonferens. Det var snudd på begravningsstämning och det stod ett tänt ljus på bordet.

Rolf Hammar var generalsekreterare på den tiden. När jag pratar med honom idag, 31 år senare, säger han, lite oväntat:

– 1990 var ett bra år för Vasaloppet! Efter det lärde vi oss i organisationen att vi måste lägga ner mer jobb på spårgatan för att förhindra en upprepning. Den här tråkiga händelsen blev början till så mycket positivt, ja en revolution i arrangörsledet.

Själv har han också ett speciellt, personligt minne från 1990. Många utländska deltagare var redan på plats och räknade med att få åka Vasaloppet, bland andra Winfried Prieps från Dresden i Tyskland och en vän till honom. De kom från tidigare Östtyskland, hade ont om pengar och bestämde sig för att övernatta i tidtagningskuren vid målet. Där upptäcktes de av Rolf Hammar sent en kväll.

– De låg och sov och jag bjöd in dem på kaffe. Tanken var att de skulle åka till Grönklitt och träna några dagar före Vasaloppet. När tävlingen blåstes av var det en katastrof för dem.

Rolf Hammar lät männen bo hemma hos sig innan han skjutsade dem till järnvägsstationen någon dag senare.

Där skulle berättelsen kunna vara slut, men det var bara början.

– Idag kan nog säga att det är en av de bästa insatser jag gjort för Vasaloppet!

Winfried Prieps fick det bättre ställt ekonomiskt, startade en resebyrå och tog med sig 300 vasaloppsåkare hit varje år, berättar Rolf som blev god vän med Winfried, som till och med skrivit boken Wasalauf-immer wieder Wasalauf.

Alla som åkt Vasaloppet får oförglömliga upplevelser och minnen, något som jag själv skriver under på efter många år i och utanför spåren. Några årtal sticker ut i minnesbanken. 1988 är ett av dem, vilket jag tänker återkomma till.

God tur på er alla som i dagarna åker Vasaåket!

BERIT OLARS