Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bankunionen allt närmare

Annons

Det blir en europeisk bankunion, enligt de planer som EU-kommissionen presenterade i går. Målet med bankunionen är, enligt kommissionens ordförande José Manuel Barroso, att bryta de negativa banden mellan banker och stater, där bankernas skulder hamnar i famnen på skattebetalarna.

I ett valutaområde som euron är gemensamma regler för banksektorn förmodligen mer eller mindre oundvikliga. Om olika länder har olika hårda regler kommer vissa länders banker att få fördelar gentemot andras, och risken blir en kapplöpning om vilket land som har mest generösa regler, vilket i sin tur riskerar att leda till en bankkris som EU just nu genomgår.

Den nya bankunionen kommer att införas och regleras genom beslut av ministerrådet, det vill säga EU-ländernas regeringar. Europaparlamentet får bara en rådgivande roll. Därmed fattas ett av de viktigaste besluten i EU:s historia utan godkännande av ett direktvalt organ. Alla länder har vetorätt, men det diplomatiska priset för att tacka nej blir högt.

Bankunionen ställer de länder som står utanför euron inför ett dilemma. Antingen samarbetar de med bankunionen, men har då inget inflytande över de beslut som fattas där, eller så tackar man nej till att ingå, med resultatet att landets banker inte får det goda rykte som kommer av att lyda under bankunionens regler.

Bankunionen är bara ett första steg i kommissionens plan på ett mer federalt Europa. Senare i höst kommer förslag om inrättandet av en ekonomisk union, med en större samordning av euroländernas ekonomiska politik. Då kommer debatten om bristen på demokratisk förankring att bli än mer högljudd.

Samtidigt som planerna på en bankunion presenterades avgjorde Tysklands federala författningsdomstol huruvida det är förenligt med landets grundlag att eurozonens finansministrar, genom den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), ska kunna besluta om stora finansiella åtaganden utan parlamentarisk kontroll. Domstolen gav grönt ljus för ESM, men med kravet att förbundsdagen ska godkänna varje höjning av Tysklands insats.

Även om ESM fick grönt ljus ur ett juridiskt perspektiv kvarstår de bredare politiska frågorna kring det europeiska projektets legitimitet. Hur ska växande överstatlighet gå att förena med ett stigande folkligt misstroende mot EU runtom i Europa, och med berättigade krav på demokratiskt ansvarsutkrävande? Den frågan är ännu inte närmare en lösning.

David Ekstrand

 

Annons