Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Är kompetens manligt?

Annons

Den här veckan har åtta män fått vetenskapliga Nobelpris och ingen kvinna. Det är som det brukar.

Ingen kvinna har fått något av vetenskapspriserna sedan 2009. Ingen kvinna har fått fysikpriset sedan 1963.

Många ser på det här som eftersläpningar av forna tiders ojämställdhet. Nobelpristagare är trots allt oftast i övre medelåldern, och belönas i allmänhet för upptäckter som gjordes för flera decennier sedan.

På den tiden fanns det inte så många kvinnor inom vetenskapen, lyder resonemanget, men i dag gör vetenskapsvärlden inte skillnad efter kön.

Förra året skickade dock forskare vid Yale in identiska cv:n till ett antal stora naturvetenskapliga institutioner men gav de ansökande olika kön. Alla professorer ansåg att kvalifikationerna var betydligt högre när de trodde att den ansökande var man.

De ville mycket hellre anställda mannen och om de kunde tänka sig att anställa kvinnan var det till signifikant lägre lön. Även kvinnliga professorer bedömde den tänkte mannen som mycket mer kompetent.

För några år sedan gick svenska forskare knutna till regeringens delegation för jämställdhet i högskolan igenom den stora nysatsningen på att ge ekonomiska medel efter det man kallar excellence.

Resultaten visade att det är män som anses excellenta. Färre kvinnor sökte pengar, trots likvärdiga kvalifikationer, och färre av de kvinnor som sökte fick pengar, trots likvärdiga meriter.

Av de 20 personer som fick mest pengar var 19 män. Rapporten ifrågasatte också om den här satsningen verkligen gav bättre forskning, det kunde man nämligen inte heller se.

Våra underliggande uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt styr oss både i hur vi själva väljer i våra liv, och hur vi behandlar andra.

Vissa påstår att det inte alls är fördomar, utan att män och kvinnor är väsensskilda och att olika utfall bara är ett resultat av könens olika hjärnor. Och det kan förstås finnas biologiska mentala könsskillnader, men rätt lite av det som påstås vara just det kan beläggas.

Lustigt nog överensstämmer de påstådda biologiska skillnaderna också alltid med västerländska könsroller. I USA talas det exempelvis om att tjejer är biologiskt sämre lämpade för vetenskap, men i ett stort naturvetenskapsprov från OECD ser man hur flickor från både Östeuropa, Mellanöstern och Asien generellt gör mycket bättre ifrån sig än pojkar.

Om man innan ett matteprov berättar för flickor att flickor i allmänhet är sämre på matte än pojkar så klarar flickorna provet sämre. Om man däremot säger att det inte brukar finnas könsskillnader så räknar flickorna bättre.

Det krävs inte många mattelärare med helt vanliga fördomar för att göra stor skillnad.

Ändå oroar sig folk för att det är genuspedagogik som skulle manipulera barnen.