Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Är grisfrågan lika het nu?

Inför EU-valet var alla EU-politiker angelägna om att den svenska djuromsorgen måste försvaras. Detta då det kom uppgifter om resistenta bakterier hos grisar i Danmark och både politiker och konsumenter fick en påminnelse om att till synes små men viktiga skillnader i djurhållning kan innebära stora skillnader i bland annat antibiotikaanvändning. Något som i sin tur riskerar att leda till en ökad antibiotikaresistens. Grisknorren blev en het fråga. Det här är glädjande för Sveriges bönder eftersom detta är en fråga som vi länge velat belysa. Men är frågan fortfarande lika het nu när EU-valet är över?

Svaret är enkelt, det är den. En enorm användning av antibiotika inom EU och djurskyddsregler som inte följs kan få oanade konsekvenser. Det handlar om alla EU-länder och synen på hur vi producerar vår mat. Sverige har EU:s bästa djurskydd. Vi kuperar inte våra grisars knorrar, vi klipper inte våra värphöns näbbar och vi har den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU. Svårigheten för Sveriges bönder är att de inte konkurrerar på samma villkor som andra bönder inom EU och därför har små ekonomiska marginaler. Våra bönder är stolta över sitt djurskydd men det innebär tyvärr en konkurrensnackdel. LRF anser att alla länder inom EU självklart ska följa de gemensamma djurskyddsregler som finns.

Sverige är ett föregångsland men vi ska inte vara ensamma om en hög djuromsorg, andra länder måste följa efter. Samtidigt måste det vara möjligt för ett land att ta täten och kunna införa djurvänliga lagar och regler, utan att djurhållningen i detta land konkurreras ut och utan att det därmed ska innebära handelshinder. För att Sveriges bönder ska ha en chans att kunna konkurrera på den europeiska marknaden ser vi nu fram emot att politikerna går från ord till handling. Vi behöver:

Bättre märkning av livsmedel så att konsumenterna får information om innehåll och ursprung.

Konkurrensvillkor som är likvärdiga mellan EU-länderna. Djuromsorgen i Sverige ska vara fortsatt hög och alla EU-länder följa de gemensamma regler som finns. Svenska bönder behöver kompenseras med andra åtgärder för sina ytterligare kostnader

Visa på Sverige som föregångsland när det gäller att klara storskalig livsmedelsproduktion med höga djurskydd.

Inför EU-valet har vi hört hur till exempel Marita Ulvskog (S) och Marit Paulsen (FP) hävdar att de EU-regler som finns måste följas upp och genomföras, så att djurens hälsa förbättras och vi får likvärdiga konkurrensvillkor. Hur Christofer Fjellner (M) vill se till att Sveriges bönder får betalt för det djurskydd de har. Vi har lyssnat på när politiker som Isabella Lövin (MP) säger att de länder inom EU som inte följer djurskyddskraven måste få kännbara konsekvenser och att EU måste ingripa snabbare än i dag. Och vi har fått förhoppningar om att Sveriges bönder inte ska konkurreras ut av länder med undermålig djuromsorg. Nu väntar vi oss att alla ord omsätts till handling.

Helena Jonsson

Förbundsordförande LRF

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel