Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frost Anders anteckningar blev bok

Skillnaden mellan pappersinsamling och en bokskatt är liten, men inte arbetet som ligger bakom boken Frost Anders. En tjock bok som bygger på Frost Anders dagboksanteckningar, skrivna på älvdalska.

Annons

Redo för boksläpp är Mats Elfquist, här med en del av det material som återfanns i i Frost Anders låda.

Frost Anders Andersson var född 1873 på Näset, där också gamla porfyrverket låg. Han var med om uppbyggnaden av nya porfyrverket i Västermyckeläng och kom också att bo där. När hans son Frost Lennart, som tog över efter sin far, avled 2009 lämnades en kulturskatt av porfyr kvar. Porfyrverket tillföll Älvdalens kommun, medan boningshuset tillföll släkten.

Det var sedan när Maria Larsson vid rensning av ett uthus fann en gammal kartong full med papper, som skillnaden mellan pappersinsamling och bokskatt infann sig.

Frost-Anders hade skrivit dagböcker och det på genuint älvdalsmål.

– Jag fick lådan för att gå igenom den. Det är en språkskatt av enormt värde, säger Mats Elfquist, som började läsa de gamla anteckningsböckerna.

– Jag satt och läste och skrev in på datorn i flera dygn. Helt fascinerande, berättar Mats.

Snabbt insåg Mats tillsammans med Mats Westerling och Bengt Åkerberg värdet av de gamla noteringshäftena, fullskrivna i dagboksform.

Frost Anders Anderssons anteckningar på älvdalska.

– En språkskatt som visar att Bengt Åkerbergs tankar om gramatiken är helt korrekt, säger Mats Elfquist.

Det som gör anteckningarna unika är att de är skrivna på älvdalska.

– Normalt så talade man älvdalska, men skrev på svenska. Det här gamla sättet att skriva hittar man inte så ofta. I riktigt gamla nummer av Mora Tidning fanns det, men det är allt annat än vanligt och här så väldigt mycket.

– Här finns material för bra många fler böcker, konstaterar Mats Elfquist entusiastisk och plockar fram anteckningar ur den stora lådan.

Ur allt material valdes en anteckningsbok ut från 1946.

– Vi var tvugna att begränsa det hela till en av hans många anteckningsböcker och det blev den från 1946. Där skriver Anders mycket om olika händelser och framförallt då runt Näsets by. Han skriver om de som bodde där, men också om dagliga händelser.

– När jag skrev in texten läste jag den samtidigt högt och då kände jag igen språket som de äldre pratade, säger Mats Elfquist.

Nu på lördag kommer den tjocka boken om Frost Anders att släppas. Samtidigt som det är en klassisk hembygdsbok så är det ett unikt språkdokument med dels Frost Anders orginaltexter på älvdalska, men också översatta till svenska.

Efter massor av arbete har de gamla anteckningarna blivit en bokskatt. Frost Anders språk lever vidare, men hade inte Maria Larsson kontrollerat innehållet i kartongen så kunde anteckningarna ha blivit returpapper.

Marit Norin på Porfyrmuseet med boken om och av  Frost Anders. Anteckningar sopm återfans i den röda vedboden i bakgrunden. Anteckningsboken finns nu på Porfyrmuseet.

Pärmuppslaget med de gamla anteckningarna.

Annons