Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yrans glada framsida har en baksida

Annons

Över årets sista yra hängde regnmolnen hotfulla under hela kvällen och natten, men de paraplyn som fanns i samhället, förblev oanvända. Blöta blev folk ändå då de svettades i den tropikaktiga värmen med en luftfuktighet på 72 procent.

Tillbaka igen var långbordet, efter några års uppehåll, och det lockade matglada i stora skaror och uppskattades av både krögare och gäster.

- Framförallt var det vansinnigt kul, säger årets kulturpristagare Ulla Borén, som, när hon inte behövdes i serveringen, svärmade runt och återknöt bekantskaper.

Nu var det ändå inte så många besökare under den sista yran. Semestertiden är över för många och ett önskemål från krögarna inför fortsättningen är att långbordet dukas upp under den fjärde yran.

- Det är en sak som styrelsen får ta ställning till då den samlas tillsammans med sponsorer i slutet av augusti för att sammanfatta årets arrangemang och titta in i framtiden, säger ordföranden, Anki Norrbom, i Orsayrans ekonomiska förening.

- Jag är överraskad över att allting har fungerat så bra i sommar, vi var ju en helt ny styrelse, men visst finns det saker som kan bli bättre.

En idé är, till exempel, att förvandla den enkla biljett som ger tillträde till långbordet, till ett lokalmynt, en speciell Yranpeng.

- Att det inte blev något sådant i år beror på att vi ville snåla, bekänner Ulla Borén. Vi hade en massa biljetter kvar efter tidigare långbord som vi ville göra slut på, men idén om en lokalpeng är kul.

En återblick ger vid handen att det började lugnt. Första yran har svårt att konkurrera med Bingsjöstämman om spelmän och publik. Därefter blev det bara bättre och bättre, fram till den sista yran då det återigen var lite lugnt på publikfronten. Musiker var det gott om. Det lät mest i varje gathörn.

LARS-ERIK KLOCKAR

Mer läsning

Annons