Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visst satsar ABB på Ludvikaproduktion

Annons

Ludvikachefen Per Haugland fokuserar på produktion i Ludvika och Sverige.

Strax före jul så invigdes ABB:s nya fabrik för mättransformatorer i Ludvika, en fokuserad fabrik med 160 anställda med 60 procent av ABB:s totala volym av denna typ av apparater.

- Vår nya Ludvikafabrik är störst i världen, säger affärsenhetschefen för mättransformatorer Anders Österberg.

Tre produktionslinjer från 170 kilovolt, 245 kilovolt och 420 kilovolt trimmas nu för fullt för att ABB ska ge världsettan Trench en match om kunderna.

- Vår personal har fått framtidstron tillbaka. Det hade inte gått utan att personalen ställt upp, säger Anders Österberg, vars nya fabrik är byggd för volymer i världsklass upp till de största mättransformatorerna på hela 800 kilovolt. Flera apparater av denna storlek är under tillverkning till den kanadensiska kunden Hydro Québec.

En ny kapacitiv mättransformator är också under utveckling efter 40-miljonersinvesteringen i den nya fabriken som har samma kapacitet som ABB:s gamla Ludvikatillverkning men på en tredjedel av verkstadsytan.

Anders Österberg berättar att ABB under många år trodde att fiberoptisk mätning skulle slå ut ABB:s 1960-talsprodukt. Men det var en felbedömning och sedan beslutet om återsatsningen på beprövad teknik fattades 2001 så har produkter och produktionslinjerna systematiskt arbetats igenom till toppklass.

- I vår kommer vi att inviga ytterligare en fokuserad fabrik för torra genomföringar. Det är en investering i samma storleks-klass, säger Norgebördige Ludvikachefen Per Haugland som i norska tekniktidningen Teknisk Uke-blad tituleras "ABB-høvding".

Nästa nya fabrik byggs i samma verkstadsbyggnad.

- I Ludvika håller vi världsklass och jag anser att vi fått bra mandat för våra fokuserade fabriker. Vi har också Ludvikafolk på nyckelpositioner inom hela ABB:s division Power Technologies, säger Haugland som anser att ABB:s nya organisation är enkel och begriplig.

- Nu har Utilities med HVDC, Facts och Substations en del i Power Technologies och det känns rätt, säger Haugland som är chef för ungefär 4 000 av ABB Sveriges 10 000 anställda.

En ABB-del som omsätter 12 miljarder kronor och står för 15-20 procent av av ABB:s globala verksamhet inom kraft. Bara en miljard av omsättningen hamnar på svensk marknad.

ABB i Ludvika har fokuserade fabriker för tunga transformatorer, lite oklart var gränserna är dragna till andra ABB-fabriker, HVDC-transformatorer och reaktorer, på luftisolerade högspänningsbrytare, på mellanspänningsställverket AX1, stora transformatorgenomföringar, lindningskopplare och i Karlskrona är kabeldelen tryggad efter att ABB sålt tyska fabriken.

På systemsidan har Ludvika ansvaret för högspänd likström, HVDC, och i Västerås så har Sverige världsansvaret för flexibel växelström, FACTS samt delat ansvar för Substations.

Fast det har varit tunga krisår för ABB säger Haugland.

- Jag förstår att det måste ha känts tungt. Det är inte lätt att arbeta femskift med alla rykten om ABB:s undergång. Men det finns ett par saker man inte styr över, vem som blir ens föräldrar eller vem som äger en. Det känns bra att vi nu har ett stort svenskt ägande i ABB, säger Haugland om det faktum att Wallenberg nu är störste ägare av ABB.

2003 gav vinst i Ludvika men inga HVDC-kontrakt, 2004 kommer kostnaderna för den enligt Haugland nödvändiga översynen av HVDC men också för avsaknaden av stora projekt.

Haugland upprepar ordet kompetens gång på gång och den långa tradition som finns i Ludvika.

- Förutom goa produkter så är kompetens styrkan för oss i Ludvika. Det som gör att vi står oss mot lågkostnadsproducenterna, säger Haugland.

Den enda bristvara han känner av är bläck, bläcket på undertecknade HVDC-kontrakt som utmärkte 2003.

- Men jag tror på flyt 2004. Det ska inte vara lätt men i fjol så var det tungt, erkänner Haugland som inte fick kontrakten undertecknade på tre stora HVDC-projekt i Norden, Norge-Englands-kabeln, Norge-Nederländarena och Finland-Estland.

- Elmarknaden i Europa och USA har avreglerats, men den är inte genomförd. Det handlar om ett 50 år gammalt system med flaskhalsar. Marknaden kräver att avregleringen genomförs. Det behövs kablar från Norge, elnätet mellan Italien och Frankrike måste förstärkas. Det är politikerna som sätter ramarna. Det är vi som har den tekniska lösningen. Så projekten kommer men jag har ingen kristallkula.

Haugland menar också att ABB i Ludvika sitter inne med lösningen för kraftförsörjningen från Ingafallen i Afrika, från Bramaputrafloden i Indien och för Kina.

- Tids nog kommer Ingafallen, det behövs politisk stabilitet. Tillväxt kräver mer kraft. Indien har stora behov och för att inte tala om Kina, säger Haugland.

Haugland visar en karta på Kinas ännu obyggda HVDC-projekt som ska vara i drift till 2020. Bara dessa 15 projekt handlar om 35 000 megawatt. Det låter mycket och är det också. ABB i Ludvika har under HVDC:s 50-åriga historia byggt ett 45-tal HVDC-system som för över runt 40 000 megawatt.

- Vi måste göra HVDC konkurrenskraftigt igen och det är det vi arbetar med. Vi håller på att justera personalstyrkan. Det har fått ta lite tid och det har varit bäst för både ABB och våra anställda. Vi har också kommit långt med att modularisera systemet, säger Haugland som bedömer att det inte går att undvika uppsägningar inom HVDC.

- Alla anställda har fått gå igenom tuffa tider, säger Haugland.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons