Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vidga vyerna för andra drivmedel

Annons

Ibland lägger man tyngdpunkten på att bränslet ska vara icke-fossilt, ibland på att avgaserna inte ska vålla skador i närmiljön. Båda kraven är helt riktiga, men sammanvägningen mellan dem är bristfällig, och därför blir slutsatserna tvivelaktiga. Vad jag kan se av de uttalanden som olika representanter för miljöpartiet gjort i pressen tycks endast etanol och biogas räknas som biobränslen.

Varför har man diskriminerat metanol (träsprit)?

Och varför räknas inte rapsoljebaserat dieselbränsle in?

Varför har man inget intresse för att hjälpa till med att utveckla tekniken med hybridmotorer? Den är visserligen ännu ganska ofullkomlig ur miljösynpunkt, så länge den har en vanlig kolvmotor som primär energikälla, men det finns mycket stora möjligheter att den kan bli den verkliga fullträffen när man i stället sätter in en bränslecell.

I bränsleceller kan man få ut en mycket större del av bränslets kemiska energi som elektricitet, än med kolvmotor som driver en elgenerator. Vinsten beror på att spillvärmen kan minskas drastiskt.

Miljöpartistens Jan Lindholm ivriga yrkande att Sverige snarast skulle satsa på etanol (vanlig sprit), i stället för bensin, bygger på flera misstag.

Dels tror han att det skulle vara möjligt att få tag på tillräckligt mycket etanol ur biomassa för att täcka Sveriges behov av motorbränsle.

Kan hända, om vi får utnyttja sockerrörsplantager i Syd- och -Mellanamerika, men eftersom länderna där också vill köra sina bilar på sprit, så blir det inte så mycket över åt oss.

Sockerbetsodlare i Skåne och på Gotland liksom veteodlare i Öster- och Västergötland är antagligen entusiastiska för förslaget, men tyvärr räcker deras resurser inte långt, eftersom etanolproduktion enligt jäsningsmetoden är kräsen på råvarorna.

Skulle vi däremot vilja använda metanol, (träsprit) blir situationen en helt annan, eftersom man i princip kan använda allt brännbart biologiskt avfall som råvara.

Vidare har han inte tagit med i beräkningen att avgaserna från en etanoldriven motor innehåller en hel del ganska otrevliga produkter, minst lika illa som bensinmotorns. Fast det är klart att en lämplig katalysatorrenare på avgasröret kan lösa det problemet.

Men det finns en anledning till att vi bör satsa på metanol i stället för etanol.

Bränsleceller för vätgas är sedan länge i kommersiell drift.

Bränsleceller för metanol finns tillgängliga, och nu pågår ett livligt utvecklingsarbete för att göra dem mera ekonomiska.

Om man vill använda mer komplicerade organiska ämnen i en bränslecell blir det däremot besvärligare. Den vanligaste metoden är att man katalytiskt spjälkar bränslet tillsammans med ett underskott av luft, och får en blandning av vätgas och kolmonoxid. Den blandningen kan man sedan mata in i bränslecellen för att få ut el. Med denna metod blir det dock förluster, eftersom det blir spillvärme när man spjälkar bränslet.

Det finns också andra anledningar till att man kan vänta sig, att metanol ska komma att spela en betydande roll i framtidens svenska energiförsörjning, och då vore det illa om vi bygger fast oss i en etanolteknik för fordonsdrift.

BO ANDERSSON

Bo Andersson är pensionerad

kemilärare från Borlänge.

Mer läsning

Annons