Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vi träffar bara vakterna"

Annons

En av dessa är Kristian. Han sitter just nu i polishuset i Borlänge sedan drygt tre veckor tillbaka.

- Det finns folk här som suttit mycket längre än så, säger han.

Han är kritisk till ombyggnaden av häktet i Falun.

- Det skulle aldrig ha byggts ut, det blir ju bara åtta rum till, säger han och menar att det inte är värt det.

Skillnaden mellan en cell på häktet i Falun och en arrestcell är väldigt stor, enligt Kristian.

- Här i Borlänge har vi en liten träbrits med en plastad madrass med filt, kudde och lakan, ett väggfast bord och en väggfast stol, berättar han.

Det finns inga fönster att se ut igenom. Arresterna i Borlänge är inte avsedda för längre förvaring.

Det finns få möjligheter att ta emot besök, inga gemensamma utrymmen för de häktade och ingen tv eller radio för att fördriva tiden med.

Kristian och de andra häktade är inlåsta i arresten största delen av dagen.

De släpps ut för rökpaus och när de ska duscha.

Alla måltiderna intas i cellen.

- Som häktad har man vissa rättigheter, säger han.

Och han vet vad han talar om. Det är långt ifrån första gången han sitter inlåst.

- Jag har varit med länge i den här svängen, så jag lider kanske minst. Men visst tar det på psyket att sitta så här.

Kristians dag börjar klockan sju på morgonen. Då blir det frukost och rökpaus.

- Vill man röka mellan måltiderna får man skriva upp sig på väntelista.

Klockan 24 är det stopp för allting. Då har Kristian fått tre måltider till, med tillhörande rökpaus.

- De enda man träffar på en dag är vakterna, säger han.

Han gör en jämförelse med häktet i Falun där de häktade har handfat, riktiga sängkläder, radio och tv i cellen.

- Om man inte har restriktioner så får man träffa andra interner i gemensamhetsdelen. Du får även gå ut på rastgården flera gånger om dagen, säger Kristian.

Fotnot: Kristian är ett fingerat namn.

MARIA SVENSSON

Mer läsning

Annons