Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi ska inte alltid kunna gömma oss bakom systemet

Annons

Regeringens hantering av tsunamikatastrofen var i sig en katastrof. Någon annan slutsats kan jag inte dra efter katastrof-kommisionens skarpa kritik av regeringens agerande. Eller som den kände statsvetaren Sören Holmberg konstaterar, "Det har aldrig riktats så tung kritik mot en sittande regering i modern tid". Många misstag och felbedömningar gjordes inom såväl UD som regeringskansliet. Kommissionen är rakt på sak när det gäller att peka ut var ansvaret låg för olika beslut och hantering av den uppkomna situationen. Mot att tidigare medborgar-kommissioner oftast slätat över utan att tala klarspråk om misstag från ansvariga beslutsfattare, så har denna kommission pekat ut ministrar och flera höga tjänstemän som ansvariga. Ytterst ansvarig anser man dock statsminister Göran Persson vara, som också tagit på sig ansvaret fullt ut och också bett hela svenska folket om ursäkt. Persson säger sig nu på allvar vilja ta itu med misstagen som gjordes i samband med tsunami-katastrofen. Det skulle väl kunna vara gott och väl med det. Misstag och missbedömningar gör väl alla människor, som man sen drar lärdom av och går vidare. Det som är så allvarligt med Persson är hans medvetna risktagande och att - under åtta års regeringsinnehav - underlåtit att inrätta en krisberedskap i regeringskansliet. Trots att förslag om inrättande av en krisledningscentral direkt under statsministern lagts vid flera tillfällen. De borgeliga har också lagt motioner i frågan såväl 2002 som i år, som röstats ned. Problemet är att Göran Persson som statsminister samlat makt till sig personligen och till sitt kansli eller för att citera Svenska Dagbladets ledare den 2 december, "Aldrig tidigare i modern tid har så många trådar löpt samman i en enda människas händer, och statsapparaten kommit att bli ett sådant redskap för att främja politiska intressen". Göran Persson har det fulla ansvaret för krishanteringen efter tsunamikatastrofen och borde också av det ovan sagda lämna sin post som statsminister. Det är en sak att begå misstag, dra lärdom av detta och gå vidare och en helt annan sak att medvetet underlåta att inrätta en central krisberedskap och därmed skapa onödigt lidande för många drabbade. Sedan kan man ju också fundera över om fler personer på ministernivå och på höga UD-tjänster borde bytas ut. Men det är i första hand Perssons bekymmer.

Jag gillar klarspråket i Johan Hirschfeldts kommission. Vi politiker måsta tåla kritik och granskning av vårt handlande och också ta konsekvenserna fullt ut och avgå, då det visar sig att vi medvetet tagit stora risker eller underlåtit att vidta åtgärder som väljarna haft rätt att förvänta sig. Jag håller helt med PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet. Vi ska inte alltid kunna gömma oss bakom systemet och reducera med-borgarna till röstboskap vart fjärde år.

MELKER ANDERSSON (M)

Mer läsning

Annons