Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Verner - en man i sina bästa år

Annons

Berggrens Verner hade nog ingen aning om hur populär han var. Och hur saknad han skulle bli.

För en tid sedan berättade vi om när den originelle cykelhandlaren på Vernervägen i Gagnef under det tidiga 60-talet erbjöd sig att växla en tusenlapp åt en jaguarägare.

Repliken "Vilken valör ska det vara?" är välkänd bland många Gagnefsbor. Och många var det som efter publiceringen hörde av sig och på olika sätt uttryckte sin saknad efter Verner.

Det lär till och med finnas en fortsättning på växelhistorien. När växlingen till jaguarägarens stora förvåning väl var genomförd, ska Verner - på pin kiv - ha frågat:

-Ska det vara en till? (växling)

Undra på att den karlen är saknad.

När vi i alla fall är inne på Vernertemat, kan vi berätta ytterligare en sann vardagshistoria om honom.

På 50-talet ägde han en DKW med träkaross. Med DKW:n levererade Verner cyklar, som han fraktade med hjälp av ett ställ tillverkat av Sme-Svenn i Tjärna.

En vinterlördag, när Verner råkat få i sig ett par öl, ringde han till Hanes Einar för att få hjälp att köra tre cyklar till Romme.

Einar körde och Verner satt bredvid med en Gevaliaburk med glykol i ena handen och en trasa i den andra. DKW:n var inte utrustad med värme, utan rutan isade igen och Verner hade fullt upp med att torka den för att ge sikt.

En till synes oviktig detalj i historien är att Verner i närheten av Stora Tuna kyrka tvingades stanna och kasta vatten.

Cyklarna levererades till Romme och på hemvägen stannade de två hos Östlund i Gröntuv och det blev ännu mer traktering. Efter en stund ringde Östlunds telefon och en myndig röst frågade efter Verner Berggren, som tog luren:

"Ja, det stämmer. Ja, parkerad hos O E Östlund. Ordentligt inbackad på gården. Ja, skicka räkning, skicka räkning."

- Det var landsfiskal Sjögren som berättade att jag blivit anmäld för urinering på allmän plats. Det var ett dyrt pissa. 75 kronor kostade det, konstaterade Verner.

Några 75 kronor behövde han dock aldrig betala. Det var nämligen grannen Sigvard Jacobsson som åkt förbi Stora Tuna kyrka just när Verner kastade sitt vatten och som hade ringt och härmat Gunnar Sjögren.

Men det var inte det enda som hände den här dagen.

I närheten av Amsbergsskroten låg en bil i diket och föraren stod och vinkade för att få hjälp. Verner klev ur sin DKW och tittade på Stockholmaren:

- Jaså, du skull int nô längär än hit?

Och så åkte de vidare...

GÖRAN FAGERLUND

Mer läsning

Annons