Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem vågar jag släppa in?

Annons

Svar till Eva Rosén:

Tyvärr kan jag inte utläsa svar på någon av mina frågor i din insändare. Så var det med detta.

Jag vill framföra ett par saker. Jag citerar dig: "Eftersom förändringarna gällde långt ifrån alla brukare valde vi att personalen själva informerade berörd brukare".

Vad betyder "vi" i sammanhanget?

Beslutas detta i någon nämnd?

Hur går handläggningen allmänt till?

Hur var det tänkt att den informationen skulle gå ut, innan, samtidigt, eller lite efteråt?

När förändringarna inte alls gällde alla brukare hade det väl inte inneburit så mycket merarbete att till exempel med fakturan ha skickat en liten lapp med respektive grupps telefonnummer och gärna besöksadress.

Den lappen skulle jag ha lämnat till barnen, så att de liksom jag haft möjlighet att ta kontakt, om det behövts. Vi tycker det var fel med glappet.

Hösten 2005 var jag i kontakt med förvaltningschef Erica Barreby angående legitimation för hemtjänstpersonal. Frågan är väldigt aktuell nu när "de komma från syd och nord, de komma från öst och väst".

Många helt okända män och kvinnor bara står där på min förstubro. Samtidigt uppmanas vi äldre gång på gång att inte släppa in någon obekant.

En del av personalen sägs ha fått legitimation, men den måste väl bäras synligt eller visas upp, åtminstone så länge vi inte är bekanta.

Vad roligt att också du uppskattar hur professionell och flexibel hemtjänstens personal är. För oss brukare är de fina, givande medmänniskor.

Jag för min del hoppas, som jag sagt förut, att kommunen är rädd om vår hemtjänst samt också tänker på deras allra bästa.

Hoppas på tillväxt inom skrået, så att allt funkar när 40-talisterna en gång blir krassliga och behöver hjälp.

AINA SVEDJEBRANT

Mer läsning

Annons