Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem ärver den avlidne sonen?

Annons

I dagens spalt behandlas frågor av familjerättslig karaktär. Jag välkomnar även frågor som berör andra rättsområden!

Fråga 1: Min familj har drabbats av ett dödsfall. En son har gått bort. Sonen lämnar arv efter sig. Vem ärver honom? Är det jag som far eller är det syskonen? Kan saken påverkas av att den dödes mor är avliden?

Svar: När en person avlider ärver i första hand arvlåtarens (= den avlidnes) bröstarvingar, det vill säga barn (egna eller adopterade). Skulle något barn vara avlidet träder dennes bröstarvingar in. Om den avlidne saknar bröstarvingar ärver arvlåtarens fader och moder hälften var av arvet. Om fader eller moder är död delar arvlåtarens syskon på faderns eller moderns lott.

I frågeställningen har en son avlidit och han efterlämnar fader och syskon; modern är avliden. Om vi utgår från att han saknar egna barn kommer fadern och syskonen att ärva honom enligt följande: fadern tar hälften av arvet och syskonen delar lika på den andra hälften av arvet som skulle ha utgjort moderns arv.

Enligt svensk rätt kan man ärva en person på två sätt: antingen genom föreskrift i lag eller genom att man finns omnämnd i ett testamente. Det ovan sagda förutsätter därför att sonen inte har efterlämnat något testamente som stadgar något annat.

Fråga 2: Med anledning av vad som stod i förra spalten om avskaffad arvsskatt mellan makar och sambos undrar jag om man fortfarande är skyldig att upprätta en bouppteckning när ens make/sambo gått bort?

Svar: Ja, skyldigheten att upprätta en bouppteckning kvarstår för efterlevande make/sambo trots att arvsskatten har tagits bort.

Fråga 3: Jag och min fru har barn på var sitt håll sedan tidigare samt ett gemensamt barn. Alla våra barn är myndiga. Vi funderar på att skriva ett testamente eftersom vi vill att den som överlever den andre ska sitta kvar i orubbat bo; vi vill alltså inte att något av våra barn ska få ut sitt arv innan bägge har gått bort. Vad finns det för skäl för att upprätta ett testamente i vårat fall?

Svar: När någon avlider och efterlämnar make är det maken som ärver den dödes kvarlåtenskap med så kallad fri forfoganderätt. Om makarna endast hade gemensamma barn får dessa vänta med att ärva föräldrarna till dess bägge makarna har gått bort.

Om den först avlidne maken däremot har så kallade särkullbarn, det vill säga barn tillsammans med någon annan än med sin nuvarande make/maka, har särkullbarnen rätt att begära ut sin arvslott vid förälderns död (observera dock att basbeloppsregeln finns till skydd för den efterlevande maken). Denna rätt kan inte inskränkas till följd av att man skriver ett testamente.

Som skäl för att skriva ett testamente när situationen ser ut som frågeställaren beskriver kan anföras att det alltid är önskvärt att man visar hur man vill ha det för sina närmaste.

När man har barn på olika håll kan det dessutom vara av betydelse att man skriver att samtliga barn ska få ut sina lotter sedan bägge har gått bort; på det viset demonstrerar man att inget barn blir särbehandlat. Det kan också finnas skäl att i testamente förordna att viss egendom ska ärvas av vissa barn (detta även om barnen värdemässigt ärver lika mycket).

Ett ytterligare skäl till att skriva ett testamente i detta fall är att makarna kan bestämma att den egendom barnen ärver ska vara deras enskilda egendom, vilket kan få betydelse till exempel då äktenskap eller samboförhållande upphör.

Mer läsning

Annons