Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ved ingen miljöfara

Annons

Det går att spara stora pengar genom att värma upp huset med ved.

Men en vanlig äldre vedpanna har dålig verkningsgrad. På vintern behöver man elda flera gånger per dygn, eller också fylla på ordentligt i vedtanken. Fast då ryker det ur skortstenen.

- Man ser inte röken efter en bra vedeldare, säger Sven-Erik Gustavsson, pannkonstruktör från Långshyttan.

För att kunna elda effektivt med ved, är det nödvändigt att komplettera med en ackumulatortank som lagrar värmen.

- Ackumulering är ju ingen nyhet. På stenåldern värmde man stenar och bar in dem i grottan och kakelugnen är en fantastisk konstruktion, som en enda stor ackumulatortank, säger Sven-Erik Gustavsson.

Men för att minimera utsläpp av miljöfarliga ämnen, krävs också en modern panna som är miljögodkänd. Det finns ett femtiotal sådana på marknaden. De är dyrare i inköp, men är samtidigt effektivare vilket sparar pengar i längden.

- Med den bästa tekniken, släpper man inte ut mer skadliga ämnen, än den som eldar med pellets, hävdar Sven-Erik Gustavsson.

Ved släpper inte ut mer koldioxid än trädet en gång sugit åt sig och påverkar därför inte växthuseffekten, som fossila bränslen gör.

Fast det går inte att elda vad som helst. Veden bör huggas under hösten, klyvas tidigt på våren och torka utomhus över sommaren. Gärna under tak. Men för att den ska bli riktigt torr, krävs två års lagring. Veden ger då upp till tre gånger mer värme per kilo, än nyhuggen ved gör.

- Och lägg aldrig vedträna åt samma håll i pannan hela tiden. Ju tätare veden ligger desto bättre. Det är inte som förr när man ville ha lite drag mellan vedträna, säger Sven-Erik Gustavsson.

Än så länge är ved det billigaste alternativet att värma upp huset med. Men Sven-Erik Gustavsson saknar tydliga riktlinjer i energipolitiken. Osäkerheten är stor vad gäller kärnkraften och ingen tycks riktigt ha klart för sig hur trädbränslen ska beskattas i framtiden.

- Ska man investera i en ny anläggning för 60 000 kronor, bör man veta vad som gäller i åtminstone tio år framöver, tycker han.

Regeringen vill begränsa luftföroreningarna från småskalig vedeldning. Villaägare kan tvingas byta sina pannor.

Men forskning från Chalmers tekniska högskola visar att röken är mindre farlig än man tidigare trott.

- Småskalig vedeldning är inget stort miljöproblem, säger Maria Olsson, på Institutionen för kemi- och bioteknik vid Chalmers i Göteborg.

Eldning i öppna spisar och kakelugnar släpper visserligen ut skadliga ämnen, men även nyttiga antioxidanter. Samma sorter som finns i till exempel rökt kött.

Dessa antioxidanter finns inte i rök från mer moderna vedpannor.

Det finns en möjlighet att minska miljö- och hälsopåverkan från vedeldning genom att en del av de sämsta vedpannorna byts ut eller kompletteras med en ackumulatortank. Samtidigt minskar vedåtgången och vedeldarens arbetsinsatser.

Vedrök går inte att jämföra med bilavgaser som innehåller många fler farliga ämnen. Dessutom sker utsläppen i skorstenshöjd och inte i markhöjd. Det luktar värre än det är.

- Näsan är inte alls lika känslig för bilavgaser, så känner man lukten av dem är det mycket i luften.

Under 1900-talet har öppen vedeldning minskat dramatiskt. Därför kan inte vedrök kopplas till nutidens stora folkhälsoproblem: hjärt-kärlsjukdomar och allergier. Maria Olsson tycker att även en dålig vedpanna principiellt är att föredra framför en oljepanna.

- Men jag rekommenderar förstås en Svanen-märkt panna, då blir det i stort sett ingen miljöpåverkan alls. En sådan är jämförbar med en pelletspanna.

Sannolikt är dock träpellets det miljömässigt bästa bränslet för småskalig uppvärmning.

JOHAN KÄLLS

Mer läsning

Annons