Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårt ordförråd har påverkats från olika håll

Annons

Jag passar på att ta upp en del om påskveckan och närliggande ämnen nu när det är aktuellt och återkommer nästa gång med nya frågor.

Ett gammalt namn på påskveckan är dymmelveckan, som kommer från fornsvenska dymbel, dymbil "träplugg, träkläpp". Namnet kommer alltså av att man under påskveckan bytte ut kläppen i kyrkklockorna mot en träkläpp, en dymmel, för att dämpa ljudet, då det under påskveckan inte skulle förekomma höga ljud. Stammen i ordet dymmel är samma som i dum, fornsvenska dumber "stum, dov, svag". Betydelseutvecklingen från "stum" till "enfaldig" har gått till så att en person som är stum kan uppfattas som dum. Engelska dumb "stum" har samma ursprung som svenska dum, liksom tyska dumm "dum". För betydelseutvecklingen kan man jämföra med holländska stom "dum", som har samma ursprung som svenska stum.

Påskveckans dagar är palmsöndagen, blåmåndagen, vittisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk. Fordom firades även tredjedag påsk och fjärdedag påsk.

Skärtorsdagen kommer från fornsvenska skæra - orsdagher, där skæra betyder "rena". På skärtorsdagen renades botgörarna, därav namnet. Detta skär "ren" återkommer i ordet skärseld som i fornsvenska hette skærsl[a]elder. Fornsvenska skærsl betydde "rening". Även skär- i skärskåda har ursprungligen betydelsen "ren, fri".

I fornsvenska hette det skærskota eller skirskuta, där - skota är besläktat med skjuta, och den ursprungliga betydelsen av skärskåda är då "hänskjuta (en rättssak) till någons vittnesbörd om att man är oskyldig (= ren)". Skärskåda användes i äldre nordiskt rättsspråk. Besläktat med skär i betydelsen "ren" är också adjektivet skir "ljus, klar; ren".

Påsk kommer ursprungligen från hebreiska pesah "påskalamm", men har tagit vägen över grekiska och medeltidslatin till lågtyska och sedan in i svenska.

Femtio dagar efter påsk infaller pingst (fornsvenska pingisdagher "pingstdagen" som ingalunda har med bordtennis att göra!) som kommer från grekiska pentekoste "den femtionde".

Sammanfattningsvis kan sägas att vårt ordförråd har påverkats från olika håll, men att de ord som har med kristendom och därmed sammanhängande företeelser (såsom kyrkoårets dagar eller skolor [för utbildning av präster]) oftast inlånats från (medeltids)latin eller grekiska, men ibland tagit vägen via lågtyska, då missionärerna ofta var tyska (till exempel Ansgar).

Ord som präst (av presbyteros "äldre"), biskop (av episkopos "uppsyningsman"), kyrka (av kyriakon "Herrens hus"), Bibeln (av biblia "böcker"), epistel (av epistole "brev"), schema (av skhema "gestalt, bild"), kateder (av kathedra "säte"), djävul (av diabolos [egentligen] "förtalare, anklagare") och skola (av skhole "fritid [från kroppsarbete]") kommer ytterst från grekiska, medan ord som prost (av propositus "föreståndare"), testamente (av testamentum "arvsförordnande, förbund"), brev (av breve "kort skrivelse"), advent (av adventus Christi "Kristi ankomst"), dam (av domina "härskarinna"), datum (av datum "givet") och fira (av feriari "hålla vilodag") ytterst kommer från latin.

Valete!

TACITUS ROMERSK FÖRFATTARE

Mer läsning

Annons