Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vart man såg, såg man såg

Annons

Det var förstås Korsnäs strategiska läge som gjorde att sågverken ploppade upp likt maskrosor i en sommargräsmatta.

Timret flottades på Runn. Och den nybyggda järnvägen till Gävle bidrog till sågverkens blomstring.

Störst var Korsnäsbolagets såg, som låg på Sågudden. Sågens brädgård låg precis där Överskottsbolaget ligger i dag.

1855 startade arbetet vid sågen. Drygt 40 år senare flyttades verksamheten till Gävle, och den gyllene sågepoken i Korsnäs tog slut.

- Sågarna här i Korsnäs gjorde att bygden fick liv. Folk flyttade hit och fick jobb, säger Olov G Andersson, 81, som en gång tog initiativ till att starta hembygdsföreningen och som nu forskar om gamla Korsnäs.

Här är exempel på andra sågverk i Korsnäs fordom:

n Vid Hosjön låg Nässågen och Karlfors såg. De låg i omedelbar närhet till varandra och blev sedermera också ett bolag.

n Runnsågen låg vid Roxnäsudden. Det var Ture Arnberg som drev den sågen innan han for till Amerika. När han kom hem igen till Korsnäs var han en av de första som anställdes och byggde upp Korsnässågen.

n Wahlmans såg var en mindre variant. Den låg rakt nedanför dagens Hälsinggården.

n Backa såg och tegelbruk drevs av familjen Henniger. Denna industri låg åt Sundbornshållet.

n Tiskens såg fanns närmare stan. När den var i gång låg den där Kommunernas hus nu ligger vid Myntgatan.

- Även om den låg i stan räknades den in i Korsnäs sågverksdistrikt som det kallades, säger Olov G Andersson vidare.

Korsnäs geografiska läge passade fint för anläggande av sågverk.

Det som spelade in var också att privilegierna för skogen upphörde. Dalaskogen kunde användas igen. Och det fanns heller ingen större skogsindustri i Dalarna på 1800-talet. Den var koncentrerad till Norrlands inland och till Värmland.

Men guldåldern tog slut. I dag finns knappt någon såg inom bygdens gränser.

Just gränserna är ett kapitel för sig. Korsnäs går igen i tre socknar och var exempelvis gränsen mellan Korsnäs och Hosjö går är osäkert.

- Förr hette området Hosjö by och bergslag. Första gången Korsnäs nämns är 1539. Och namnet Korsnäs kommer sig av att här korsade vattendragen Badelundaåsen, säger Olov G Andersson, uppvuxen i Lycksele, Korsnäsbo i 40 år och socionom till yrket.

PER MALMBERG

Mer läsning

Annons