Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vart är Dalarnas sjukvård på väg?

Annons

För ungefär ett halvår sedan presenterade Dalarnas forskningsråd en framtidsstudie för Dalarna. Den visade att antalet ålderspensionärer kommer att öka starkt i länet fram till 2030, särskilt i gruppen över 85 år. Risken för en fortsatt utflyttning och minskning av antalet personer i yrkesverksam ålder bedömdes som överhängande.

Studien kan bilda bakgrund till dagens problem i vårt landsting, med stora ekonomiska underskott och vikande skatteunderlag. Hur ska problemen lösas? Med skattehöjningar och nedläggningar av sjukvårdsenheter, som landstingsledningen föreslår? Med besparingar genom slopade bidrag till kultur och annan "kringverksamhet", som Rolf Gunnarsson föreslår?

Problemet är detsamma som vi alla dagligen ställs inför: Hur ska vi väga kortsiktiga mål mot långsiktiga? Som individ vill man leva gott i dag, men utan planering för framtiden blir morgondagen ett bekymmer. Samma för sjukvården: Dagens underskott kräver en lösning, men lösningen måste vara så anpassad att den inte slår undan benen för en bra långsiktig utveckling.

Kortsiktigt bidrar en skattehöjning till att skapa balans i landstingets ekonomi. Men detta kan inte vara den enda eller ens viktigaste lösningen. Som i alla kristider är det lätt att fokusera för mycket på dagsfrågorna. En satsning på verksamhetsutveckling inom sjukvården för att förebygga framtida problem måste vara ett nödvändigt komplement.

Inflyttning av människor ökar skatteunderlaget och är viktigt för möjligheterna att behålla en bra sjukvård i länet. Helena Kåks och Erik Westholm har i en studie pekat på orsakerna till att människor flyttar. Tillgången till arbete är bara en del. Avgörande är också sådana faktorer som landskapet, platsens image, tradition och lokal kultur. Detta förhållande måste tas på allvar i landstingets planering!

Låt vara att landstinget genom slopade bidrag till kulturen kan minska skattehöjningen med en tioöring. Men vilka blir konsekvenserna? Vilka flyttar till ett län utarmat på kulturell verksamhet? Rolf Gunnarssons förslag är destruktivt eftersom det innebär ökad risk för en negativ befolkningsutveckling. Den intjänade tioöringen riskerar att snart ätas upp av ett minskat skatteunderlag.

Att bota sjukdom är förvisso en viktig angelägenhet för landstinget. Men att bara bota är otillräckligt. I landstingets arbete måste också ett långsiktigt arbete för att förebygga sjukdom ingå som en viktig del. Också där kommer kulturen in. Studier har visat att människors hälsa påverkas positivt om de deltar i kulturell verksamhet. Ur folkhälsosynpunkt är landstingets engagemang i kulturen högst motiverat.

Det är viktigt att se problemen i Dalarnas utveckling. Det kan vara svårt och smärtsamt. Det är inte roligt att inse att länet kan komma att förlora många tusen invånare under de närmaste decennierna och att landstingets och kommunernas skatteunderlag kan försämras ytterligare. Men med en ärlig problembild har vi också en bra utgångspunkt för ett arbete som syftar till att förbättra länets utvecklingsbetingelser.

Kreativitet är nyckelordet för en positiv utveckling i Dalarna, och därmed också för Dalarnas sjukvård. Kraften finns i de enskilda människorna.

För landstinget är det viktigt att ta till vara kreativiteten hos personalen på kliniker och avdelningar, men också att stimulera människor och aktiviteter utanför sjukvården som kan bidra till en befolkningstillväxt och en god hälsoutveckling i länet.

Dalarna har god forskningskompetens som kan användas för att stödja ett fortsatt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården. Den finns framför allt inom Högskolan Dalarna, Dalarnas forskningsråd och Centrum för klinisk forskning. Utnyttja denna kompetens!

CLAES HERLITZ

Mer läsning

Annons