Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värsta farhågorna besannas

Annons

Nu när avtalsrörelsen startat, upprepas det scenario som löntagarna upplevt i tidigare lönerörelser.

Återhållsamhet är budskapet från arbetsgivarhåll, regeringen och fackföreningstopparna med LO i spetsen, håller med.

Är dessa propåer relevanta, när företagsvinsterna visar nivåer som verkligen ger underlag för kraftigt höjda löner? När då LO slagit fast sitt bud som verkligen inte är något att hurra över, då finns det inget utrymme.

Budskapet är samhällsansvar, men varför gäller inte detta epitet dem som förses med stora löneförhöjningar, bonusar och aktieutdelningar?

Ett absolut krav på LO måste vara att inte backa en enda tiondels procent. Snarare måste kraven höjas. Ett annat krav må även vara att merparten av dessa enorma vinster investeras i landet. Allt för att trygga sysselsättningen samt för att skapa nya arbetstillfällen i landet.

De stora utdelningarna av aktier och bonusar är tvivelaktiga, sett ur ett samhällsperspektiv. Alltför ofta hamnar dessa förmånliga tilldelningar på börsen för spekulation eller så satsas det i fasta värden som fastigheter utomlands och det är tveksamt om det ger några arbetstillfällen i landet.

När behovet är så stort inom den offentliga sektorn, finns det skäl att lägga en del av dessa vinster där. Att omtanken om löntagarna inte premieras i alliansens strategi står klart.

När det gäller IF Metalls agerande i avtalsrörelsen har mina värsta farhågor besannats efter det att ordföranden i detta förbund framträtt och uttalat sig.

WILHELM JOHANSSON, KOMMUNISTISKA PARTIET

Mer läsning

Annons