Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värst av allt är bristen på fantasi

Annons

De slungar getter från kyrktorn, mular varandra med övermogna tomater, frossar i jungfrutrampad druvjuice och låter sig jagas av vreda tjurar över kullerstenarna i Pamplona.

De spelar trombon och sörplar sol-y-sombra och knattrar kastanjett och dansar flamenco och så snart årets fiesta är över så tjackar de muckarkam och börjar räkna ned taggarna till nästa år och nästa fiesta.

Spanjorerna är partyglada människor. De vet hur man fixar fantastiska gatufester som myllrar och spritter och sprakar.

Olé! för spanjorerna.

Ölande tyrolerhattar, vinodlande svartbaskrar och vildögda gondoljärer vet också hur gatufestens slipsten ska dras. Men vi svenskar måste vara universums sopigaste gatufestarrangörer.

I helgen som gick lyckades Faluns samlade krämarelit förvandla stora delar av centrum till en stor, sur och stinkande festspya.

En fyra dagar lång orgie i fylleinducerat tonårsvåld, sölig sockervadd, plastmuggsöl och skränande discotivoli. Falukalaset är åtminstone fyra gånger fulare än en grisfest på Mallis, men inte hälften så skojig eller kåt.

Värst av allt är kanske bristen på fantasi. Falukalasets festspya är nämligen svindlande lik alla de andra undermåliga gatufestuppstötningar som sedan några somrar tillbaka slungas ut över nästan varje svensk stad med eller utan självaktning.

Vi som bor i Falun får samma blaskiga plastmuggsbärs, samma vita öltält, samma saggiga tivoli, samma sockervadd, samma coverbandsdynga i samma räddningstjänstkläder och samma slemmiga neongodisstänger som miljoner andra gatufestande sommarsvenskar i samhällen mellan Ystad och Haparanda.

Östersund och Malmö. Där är undantagen som bekräftar regeln om de svenska gatufesterna oaptitlighet. Falukalaset är ett av de mer bleksiktiga kalasen.

Falukorven är det tema som särskiljer Falukalaset från alla andra svenska svinfester. Kul idé. Skulle nästan kunnat vara spansk, faktiskt.

Glöm världsarv, gamla gruvgångar och annat kulturellt tjafs. Låt oss vara stolta över våra kära charkuteriavfallsringar i stället. Häng plastkringlan runt halsen och slå en tombutelj i din grannes panna.

Länge leve korven! Leve den!

Turerna kring öltältets vara eller icke vara känns än mer tragikomiska. Centrala stadsrum lyckades med hjälp av utpressning ("Inget öltillstånd, inget Falukalas") övertyga politikerna om fördelarna med ett nattligt serveringstillstånd.

Perfekt. Ett utmärkt sätt att locka vuxna förebilder till centrum. Nu slipper 15-åringarna som brukar hålla på med fylla-sex-och-slagsmål känna sig ensamma i gränderna. Mamma, Pappa och Storebror kan också vara med och svina i natten.

Jag utnämnde ovan Malmö och Östersund som undantag från den generella regeln om det svenska gatukalasets vidrighet.

Låt mig avrunda med att nämna ytterligare ett: Falun Folkmusik Festival. FFF har alla förutsättningar att vara precis den gyllene, berikande och vackra gatufest som Falun förtjänar. Ett kalas med karaktär, stolthet och ryggrad, som dessutom lockar människor från hela världen till staden. I dag kastar den enfaldiga, likriktade grisfest som är Falukalaset en mörk skugga över själva idén om ett spralligt, livfullt och roligt stadskalas.

Är det inte dags att lägga ned korvstoppandet nu? Är det inte dags att låta andra kräkfeststäder hålla på med Brandstaskräpet och lägga alla medel avsatta under rubriken "gatufest" på FFF här i Falun i stället?

Innan vi drunkar i sockervadd och fisljummen öltältssörja.

GÖRAN PETTERSON

Mer läsning

Annons