Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varsamhet viktigt vid Falurenovering

Annons

På tidningssidorna i Falun har under senare tid en diskussion förts om genomförda och planerade åtgärder på 40- och 50-talshusen på Kvarnberget och i Lustigknopp.

Men där råder delade uppfattningar mellan vissa av hyresgästerna och fastighetsägaren. Den ökande inflyttningen till landets städer under efterkrigstiden medförde svår bostadsbrist trots ett intensivt byggande.

Regeringen såg sig till sist tvingad att en gång för alla att lösa problemet med bristen på bostäder och initierade ett projekt att uppföra en miljon bostäder under tioårsperioden 1965-75. Och man lyckades. Bostadsområdena från denna tid fick i folkmun benämningen "miljonprogramsområden". Tiden för tillkomsten av denna bebyggelse brukar också benämnas "rekordåren".

I Falun uppfördes under miljonprogramsåren Haraldsbo, Järnet, Norslund, Bojsenburg och nya bostadsområden i sanerade områden i centrum som Nybrokvarteren. Man får i det här sammanhanget inte glömma att en stor del av miljonprogrammet utgjordes av småhus med enfamiljsbostäder.

Dessa områden finns också företrädda i Falun i bland annat Hälsinggården samt Järlinden med de på sin tid så uppmärksammade "holkarna".

Arkitekter och kulturminnesvårdare har under senare tid uppmärksammat hoten mot efterkrigstidens bebyggelse i samband med ovarsamma husägares renoveringar och moderniseringar.

Under våren har två konferenser arrangerats i Stockholm om förnyelsen av efterkrigstidens bebyggelse. Den första med fokus på 50-talsbebyggelsen. Husen från denna tid har hantverksmässiga kvaliteter med ytterportar i trä, fönster i burspråk och vackert utformade balkongfronter.

Den andra konferensen behandlade rekordårens bebyggelse och hölls i 70-talsområdet Tensta. Dessa hus har en mer sparsmakad utformning och är därför ännu mer känsliga för ovarsamma ingrepp.

Bostadsområdena, vare sig det gäller flerfamiljshus eller småhus, är planerade som en sammanhållen miljö och bör därför betraktas som en helhet när om- eller tillbyggnader är planerade att genomföras. Portar, fönster, skärmtak och fasadbeklädnad/färgsättning bör vara enhetliga för hela området. Detta blir naturligtvis svårt i ett småhusområde där husen har olika ägare med olika ambitioner.

Det finns på vissa håll en uppfattning att regeringens krav på handikappanpassning av offentliga lokaler senast år 2010 även gäller bostäder vilket inte är fallet. Detta har ofta lett till större ingrepp än nödvändigt, även i Faluns bostadsbestånd.

Det är hög tid för beslutsfattare, husägare, husförvaltare och bostadsföretag att öka intresset och ambitionen för denna stora mängd bostäder som decennierna efter världskriget uppfördes i Falun och som i dag faktiskt dominerar husbeståndet i Falun. De åtgärder som genomförs i dessa hus påverkar stadsbilden och allas vår vardagsmiljö.

Det brukar framhållas att arkitektur är en konstart som vi alla "drabbas" av vare sig vi vill eller inte.

Utnämningen av Falun som ett världsarv spär ytterligare på betydelsen av att vi tar till vara vår byggda miljö på ett värdigt och professionellt vis, inte endast husen i trästadsdelarna utan även bebyggelsen i våra moderna stadsdelar.

Ett gott exempel på en nyligen genomförd renovering är de exteriört upprustade 40-talsbostadshusen på Hyttgatan 43 och 45 i Falun. Fler upprustningar av det slaget!

ANDRÉ STRÖMQVIST

MATS PERSSON

André Strömqvist är ledamot av byggnadsnämnden i Falu kommun och Mats Persson är kommunantikvarie i Falun.

Mer läsning

Annons