Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför skulle landstinget klara just sjukvård?

Annons

Kan någon tänka sig ett Dalarna med enbart Ica-affärer eller att det bara finns Konsumbutiker när man vill göra sina matvaruinköp? frågar Kurt Liljegren i Södra Dalarnes tidning den 7 februari.

Han drar parallellen med, att i Dalarnas län finns det endast en godkänd leverantör av sjukhustjänster: Landstinget.

Privata sjukhus tillåts inte. "Man ska inte kunna tjäna pengar på människors sjukdomar, det är en oetisk och omoralisk profitering" är ett ofta framfört argument.

Borde man inte då också ifrågasätta det moraliskt försvarbara i, att som livsmedelsbranschen gör, tjäna pengar på människors behov av näring, att vi måste äta och dricka för att överleva.

Liljegrens tankelek skulle då resultera i: En enda statlig livsmedelsaffär, "MatBolaget" med koncernchefen rekryterad från sedvanligt håll. Ännu ett exempel på handlingskraftig politisk lösning av ett moraliskt dilemma. Eller?

Är offentligt driven verksamhet, utan vinstintressen, att föredra? Är av stat eller landsting ägda sjukhus bättre, ur patienternas synvinkel?

De fullskaleexperiment i planekonomi och statligt ägande som bedrivits, främst i öststatsländerna, talar inte direkt för detta. Ändock lever denna övertro på "det allmännyttiga" med offentligt ägd och driven verksamhet, kvar. Hos till exempel vissa landstingspolitiker i Dalarna.

Om inte misslyckandena i omvärlden är tillräckliga varningssignaler eller väckarklockor för landstingsmajoritetens politiker, finns det fakta i vårt eget land som talar sitt tydliga språk.

Såväl i Stockholm som Simrishamn och annorstädes, har privata sjukhus varit mycket framgångsrika. Till fördel för såväl patienter som medarbetare och ägare.

Och, chefsekonomen vid Kaupting Bank, Joakim Stymne har, baserat på Konjunkturinstitutets siffror, gjort en tillbakablick på utvecklingen i Sverige 1995-2005.

Den visar på dramatiska skillnader i tillväxtkraft, mellan privat och offentlig sektor. BNP, summan av det som produceras i landet, ökade under perioden med 32 procent, varav hela 28 procentenheter (88%) förklaras av ökad produktivitet.

Man jobbade inte mera men arbetet utfördes smartare. Man nyttjade ny teknologi, mer teknologi, förändrad organisation, utvecklade nya, värdefullare produkter. Kort sagt, ett dynamiskt företagande.

Hans studie visar: Industrin har en produktivitetsökning på 87 procent. I offentlig sektor är den 21 procent.

Produktionen ökar i industrin med 73 procent. I offentlig sektor är ökningen tre procent.

Konkurrensutsätt betydligt mer, av det som i dag produceras i offentlig regi, är en av hans konklusioner. Och nog är det underligt, näst intill obegripligt, att inte Dalarnas landstingsmajoritet insett detta. Och låtit duktiga entreprenörer driva Avesta lasarett, till patienter och skattebetalares bästa.

I stället för att successivt nedmontera verksamheten för att sedan bygga upp den på nytt i Falun.

Är det ideologiska skygglappar, med socialistiska förtecken, som så till den grad försvårar nytänkande?

Tur att det är landstingsval snart....

MATS MYRÉN

Mer läsning

Annons