Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våra toalettrester - ingen skitsak

Annons

Mer än hälften av länets avloppsslam har godkänd kvalitet för användning på åkermark.

- Det är särskilt märkbart i Borlänge. Halterna av farliga tungmetaller, som kadmium och kvicksilver, har sjunkit märkbart, säger Sören Nyström kommunbiolog på miljökontoret i Borlänge och medlem i Dalarnas Näringsresursgrupp.

Trots det kan näringen inte användas på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt.

Orsaken är livsmedelsindustrins rädsla för konsumenternas reaktioner.

- LRF är rädd för att konsumenterna ska tycka att det är äckligt med avloppsslam på åkrarna, men då är man långt ifrån kretsloppsamhället, säger Nyström.

I stället används det näringsrika slammet ofta som täckmaterial på länets gruvhögar. I Borlänge blandas slammet med bark till anläggningsjord.

- Vi kan inte tillverka anläggningsjord i det oändliga. Det är inte hållbart, säger han.

På åkrarna används i stället konstgödsel som bland annat innehåller fosfor och kväve.

- Det tär på jordens ändliga resurser och hamnar ofta på fel ställe.

Vad detta på sikt kan innebära för miljömålet "ingen övergödning" är ännu inte känt.

Det framgår i den slamrevision som Silvbergs Miljöteknik gjort på uppdrag av Dalarnas kommuner och Ragnsells.

Dalarnas Näringsresursgrupp har sedan länge försökt förmå miljöministrar och departement att försöka lyfta frågan om avloppsslam. Hittills har intresset varit svalt.

- Det här är en väldigt undanskymd fråga i miljödebatten. Nu har allt fokus hamnat på klimatfrågan, den är oerhört viktig, men det mesta hör ihop, säger Sören Nyström.

BIRGITTA WIBERG

Mer läsning

Annons