Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våra grannar är oense

Annons

Under våra två dagar i Vasa möter vi ungefär lika många som tycker att det är bra med euron som de som längtar tillbaka till marken.

En sak är dock samtliga överens om. När euron infördes smyghöjdes priset på många saker.

- En hel del saker har utan tvekan blivit dyrare med euron, åtminstone småsaker. Det gäller också exempelvis blåbären här. Det som kostade 5 mark förr, kostar en euro i dag. Där blev det 20 procent dyrare utan att någon blinkade. Som handlare har jag alltså haft fördel av euron. Men som konsument tycker jag inte om euron.

Caj-Gustav bor i Malax, ett par mil utanför Vasa. Han berättar att han ofta varit i Slätta i Falun, eftersom hans frus syster bor där.

Caj-Gustav röstade nej till EU, och är fortsatt skeptisk.

- Visst kan det vara bra med euro för handeln och bra när man är ute och semestrar i Europa. Men jag är skeptisk till att det blivit bättre för vanligt folk.

Vi träffar Nina Nuutila, Janina Söderholm, Maria Berglund och Kajsa Hytönen, 19-åriga tjejer från Vasa som inte vill byta tillbaks till den finska marken. Trots att de tycker att det går åt mer pengar sedan euron infördes i Finland.

- Det gjordes nog en smyghöjning av många saker när euron infördes, enas de om.

En annan sak är att tjejerna blivit mer vårdslösa med pengarna.

- Mynten känns inte så mycket värda, trots att de är det. Man är inte så noga med småsummorna, det låter ju inte så mycket. Därför går det åt mer pengar. Och ta bara en sådan sak som att det minsta man kan ta ut i bankomaten nu för tiden är 20 euro. När marken fanns kunde man ta ut betydligt mindre belopp, säger Maria.

Men trots detta vill de alltså inte byta tillbaka.

- Det finns helt klart mer positivt än negativt med euron, säger Kajsa:

- Det är enklare när man är ute och reser. Och man slipper växelavgiften. Det är också enklare att jämföra priserna. Och det skulle vara ännu bättre om Sverige och Danmark också gick med.

Det faktum att det på mynten finns en nationell sida är också ett extra plus.

- När vi var i Portugal var det jättemånga som frågade oss om vi hade några finska euromynt. Det är lika här. Det är spännande att se från vilket land mynten kommer, säger Nina.

Tjejerna menar att bakom den här plojgrejen finns också en viktig aspekt.

- Finland hamnar på kartan på ett annat sätt nu. Och vi känner oss mer som europeer. Det känns som om vi är mer internationella nu.

Men problemet med att Finland inte längre styr sina räntor och penningpolitik då?

- Det är möjligt att det vore bättre att vi bestämde vår egen ränta. Men jag har inte märkt några radikala förändringar för det. Jag kanske inte är tillräckligt insatt i det stora. Men i det vardagliga, som ligger nära oss, känns det bättre med euro, säger Janina.

Mer läsning

Annons