Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var ska skalet kastas?

Annons

Bedömningarna om gifternas farlighet går isär, Livsmedelsverket ser ingen fara medan andra hävdar att man bör använda sig av försiktighetsprincipen.

Renhållningschefen Gunilla Mååg, på Falu Energi och Vatten, säger att man inte diskuterat det här problemet.

- Vår förhoppning är att Livsmedelsverket har koll på detta, sedan kollar också svenska renhållningsverksföreningen detta åt oss, säger Gunilla Mååg.

Mikael Andersson, driftschef på företaget, menar att dessa bananskal utgör en promille av de tusentals ton avfall som hanteras per år.

- Vi skulle inte kunna mäta gifterna i detta, säger han.

Elin Andersson, på länsstyrelsens miljöenhet i Östersund, har personligen uppmanat sina kolleger att inte kasta bananskal från besprutade bananer i komposten. Hon villl skapa debatt om de problem som importen skapar i exportländerna.

- En del av de ämnen som bananerna besprutas med är mer långlivade än PCB och DDT. Ska vi importera dessa bekämpningsmedel till Sverige?, frågar hon sig och konstaterar samtidigt att vårt land är världsmästare i konsumtion av bananer.

- I dag är tre procent av de bananer vi importerar kravodlade, ju fler som väljer kravodlat destor mer kan vi påverka marknaden, menar hon.

Elin Andersson tycker också att alla borde åberopa försiktighetsprincipen i det här fallet eftersom forskningen är bristfällig på området, dessutom pekar hon på att Sveriges nationella miljömål är en giftfri miljö.

Gunilla Mååg menar att det här inte i första hand är deras problem. Men hon berättar också att de tillsammans med både miljökontoret och Naturskyddsföreningen har informerat om vikten och möjligheten av att välja kravmärkta produkter i handeln.

- När vi handlar kan vi välja att handla kravmärkta produkter, marknaden ger oss det vi vill ha, säger Mikael Andersson.

GÖRAN PERSSON

Mer läsning

Annons