Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vansbro, torsdag

Annons

"Det fixar sig nog..."

Just som jag passerar Finn- vedens industrikomplex i centrala Vansbro sjunger Svenne Rubin i Dalaradion: "Det fixar sig Olsson, det löser sig nog".

Det är möjligt att det finns en lösning för Olsson - men hur går det för Vansbro? I går inleddes MBL-förhandlingar mellan Finnveden och det lokala facket. Regelrätt, men ett spel för galleriet.

Vansbro har levt gott på sin industri. I varje fall så länge den ägdes av människor som bodde i Vansbro och var en del av bygdens sociala gemenskap.

Tider förändras och bygdens söner och döttrar säljer sina företag till nya och mäktiga ägare som inte för sitt liv kan tänka sig att bosätta sig på orter som Vansbro.

Kapital och produktion inlemmas i en global ekonomi och då får orter som Vansbro, men också betydligt större städer, tåla att bli ett pennstreck när strukturer ska förändras.

Det är möjligt att utvecklingen är ofrånkomlig, men denna vackra junimorgon ställer jag mig ändå frågan vad den förda politiken i landet innebär av verkliga möjligheter för lokalt förankrade och ansvarskännande företagare att behålla sina företag?

Ingen kan inbilla mig att det är oviktigt vem som äger företag. Lokalt engagemang hos ägaren, gärna en småkapitalist, innebär större socialt ansvar för både anställda och bygd. De vet att konjunkturer växlar. De har uthållighet.

Nu går Vansbro in i en osäker fas. Kommunen riskerar en befolkningsminskning till cirka 6 000 invånare. Det är ett litet antal människor vars skattekraft ska finansiera Vansbrobornas vård, omsorg och skolor samt olika fritidsbehov.

Dags att aktualisera en Västerdalarnas kommun?

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons