Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vallfärd mot välfärd

Annons

Det stora felet med den nuvarande näringspolitiken är, att den i grunden har varit socialistisk. Det innebär inte att produktionsmedlen nödvändigtvis skulle behöva vara statliga.

Fast det har funnits sådana ambitioner också. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet försökte man till exempel att bygga upp den stora koncernen Statsföretag. Man har velat ha en stark kontroll över näringslivet och har trott att man på det viset skulle kunna få en bättre utveckling.

Svenskt företagande regleras av en stor och krånglig lagstiftning. För de större företagen har detta oftast inte inneburit så stora problem, eftersom de har haft företagsjurister som har varit kunniga på området. Det är något som små och medelstora företag inte har haft möjlighet till. Därför har de ofta drabbats mycket hårt av all byråkrati och allt krångel som har varit förenat med företagandet.

Det har också varit så att skatterna ofta har drabbat småföretagen på ett orimligt sätt. Arvsskatten har gjort att familjeföretag många gånger inte har klarat generationsskiften. Förmögenhetsskatten drabbar också småföretagandet och försvårar (om företaget sköts som enskild firma) uppbyggandet av ett eget kapital. Om företaget inte drivs som enskild firma utan om aktiebolag, missgynnas det i stället av dubbelbeskattningen på aktier.

Det finns ingen enskild åtgärd som kan ge småföretagen i Sverige ett bättre klimat. Svensk tillväxt är direkt beroende av bra företagsklimat. Det krävs ett antal åtgärder på många områden.

En grundbult i moderat tillväxtpolitik är att ta bort hinder för företagande, inte att använda skattepengar för att på olika sätt leda företagens utveckling i den riktning som för tillfället är politiskt gångbar. All erfarenhet visar att företagandet går bra i miljöer där hinder undanröjs, inte där politiker försöker styra och ställa.

Det handlar om att sänka eller ta bort skatter. Avveckla arvs- och gåvoskatten, som dock enligt budgetpropositionen tack och lov är på väg bort, förmögenhetsskatten samt dubbelbeskattningen av aktier. Se till att ägarna till småföretag kan ta ut en rimlig del av vinsten, utan att därmed drabbas samma skyhöga skatter som gäller för arbetsinkomst.

Jag anser att det ska räcka för företag att göra anmälan till en myndighet då en och samma händelse föranleder anmälningsplikt till flera myndigheter. Myndigheter ska också vara skyldiga att lämna företagen bindande löften om hur lång tid det ska ta att avgöra ett ärende. På så vis behöver inte småföretagare gå och vänta i evighet och osäkerhet på tillstånd som kan vara av avgörande betydelse för den fortsatta verksamheten.

Jag vill också minska den administrativa bördan för företagen, när det gäller redovisningsskyldigheten för antalet sjukskrivningar och hälsoläge i företaget (där räcker det om staten gör urvalsundersökningar.) Det ska kunna gå att förenkla beräkningsunderlaget för avgifter till de allmänna försäkringarna, till exempel pensionerna, och att man förenklar reglerna i semesterlagen.

Kvinnliga småföretagare finns ofta inom välfärden, som sjukvård, skola, barn- och äldreomsorg. Där har staten en minst sagt ogin inställning. Många entreprenörer har berättat om svårigheterna att arbeta långsiktigt och de stora risker som är förbundet med att försöka driva företag inom välfärdssektorn. Skiftningar i den politiska majoriteten i landsting och kommunfullmäktige kan innebära att reglerna och villkoren plötsligt kan förändras. Förbättrade förutsättningar för att driva företag inom denna sektor handlar inte bara om att förbättra företagsvillkoren utan också jämställdheten.

Sammantaget ska detta ge en bättre företagsamhet, vilket ska kunna generera högre tillväxt och bättre välfärd.

JONAS DAHLGREN

Jonas Dahlgren har invandrarbakgrund, är moderat politiker, gymnasielärare och boende i Uppsala.

Mer läsning

Annons